Så vet du att det är dags att röja
Att röja är mycket viktigt om man vill ha träd som växer bra och på sikt ger rakt fint sågtimmer. Men hur vet man egentligen när det är dags att röja? Och vad händer i skogen efter att man har röjt?
Varför är det bra att röja?
Röjning innebär att man tar bort vissa träd för att ge de kvarvarande mer ljus, näring och utrymme. Utan röjning tar snabbväxande lövträd ofta över, även om du planterat tall eller gran. Genom att ta bort skadade, krokiga eller svaga stammar skapas bättre förutsättningar för raka och livskraftiga träd. Resultatet blir högre kvalitet på det framtida virket – ungefär som när man gallrar i ett grönsaksland för att ge plantorna plats att växa
Vad händer med skogen efter en röjning?
När träden får mer utrymme växer de snabbare och utvecklar grövre stammar. Den totala virkesvolymen blir inte större, men den koncentreras till färre och kraftigare träd. Det ger bättre lönsamhet vid gallring och slutavverkning, med högre andel timmer och lägre avverkningskostnader. Röjning i rätt tid minskar också risken för snö- och vindskador.
När är det dags att röja?
Tidpunkten varierar beroende på mark och trädslag. I norra Sverige sker första röjningen ofta när beståndet är 10–15 år. Det viktiga är att lövträden inte växer om barrträden. Tall, särskilt contortatall, är ljuskrävande och behöver god tillgång till ljus för att utvecklas väl.
Om möjligt är det bra att vänta tills barrträden är 2–3 meter höga. Då minskar risken att nya stubbskott från björk växer i kapp, vilket kan göra att man slipper en extra röjning.
Hur många gånger behöver jag röja?
På bördiga marker krävs ofta två röjningar, ibland tre. På magrare marker räcker det ofta med en. Behovet styrs av hur snabbt lövträden växer tillbaka och konkurrerar om ljus och utrymme.
Hur kan jag forma min framtida skog?
Röjning ger möjlighet att påverka skogens utveckling. Du kan välja att prioritera gran eller tall för virkesproduktion, och samtidigt spara lövträd för att gynna biologisk mångfald. Lövträd är särskilt värdefulla på fuktiga partier, men kan även sparas i luckor och spritt i beståndet. En viss inblandning av löv minskar också risken för skador från exempelvis sjukdomar eller vilt.
7 tips till dig som ska röja själv
- Tänk på säkerheten, använd personlig skyddsutrustning och jobba helst inte ensam.
- Gå runt och titta ordentligt i området innan du börjar och lägg upp en strategi för hur du ska röja.
- Titta på hela trädet, inte bara på nedre delen av stammen. Om det finns älgskador finns de ofta i toppen.
- Jobba dig framåt genom beståndet så att du slipper gå genom det nedröjda riset.
- Röj bort tillräckligt många stammar. Det vanligaste felet man gör är att man röjer bort för få. Följ upp genom att göra provytor.
- Ha en vass klinga – fila den helst varje gång du tankar.
- Ta på dig lagom mycket jobb. Ofta tar röjningen längre tid än man tror och det är risk att en del blir ogjort. Kanske kan du röja en del själv och leja bort en del?
Naturhänsyn vid röjning
- Lämna kantzoner vid bäckar och andra vattendrag. Träden som sparas släpper ner döda barr och blad i vattendragen och det blir mat för olika småkryp, som i sin tur blir mat till fiskar. Träden ger också skugga åt vattendraget och det gynnar både fisk och vattenkvalitet.
- Lämna kantzoner mot myrar och odlingsmark.
- Lämna rönn, asp och sälg samt andra blommande träd och buskar. Det är särskilt viktigt att inte röja bort stammar av asp, rönn och sälg som är över sju centimeter i brösthöjd. De har en chans att utvecklas till träd och är därför mycket betydelsefulla för den biologiska mångfalden.
- Skapa gärna områden med mycket lövträd på fuktigare partier.
- Röj fritt runt naturvärdesträd, alltså de äldre träd som lämnades vid föryngringsavverkningen.
- Röj bort alla stammar runt forn- och kulturlämningar. Annars finns det risk att lämningarna skadas på sikt, ifall träd som växer vid dem blåser omkull och blir rotvältor.
- Röj upp längs stigar.
Läs mer eller kontakta oss
Skillnad på skött och oskött skog
Skillnaden mellan en skött och en oskött skog kan bli nästan ofattbart stor. Det blir tydligt i det här exemplet där vi visar utvecklingen i ett tallbestånd som sköts aktivt, jämfört med utvecklingen i ett bestånd där man inte gör några åtgärder alls.
Skogsvinge
I Skogsvinge hittar du allt du behöver för att sköta din skogsfastighet och dina skogsaffärer. Det gör det lättare för dig som skogsägare att sköta din skog och din personliga rådgivare är aldrig längre än ett klick bort.
Kontakta oss
Låt oss vara ditt bollplank när du har frågor som rör din skogsfastighet. Vårt mål är att du ska få ut så mycket som möjligt av din skog, oavsett om det handlar om tillväxt, naturvärden, pengar eller annat. Vår samlade kunskap är din.