SCA och rennäringen

Skogsbruk och rennäring bedrivs på samma marker, vilket innebär att en god samverkan är avgörande för att båda näringarna ska fungera sida vid sida. SCA och Svenska Samernas Riksförbund har tecknat en överenskommelse. Syftet är att stärka samarbetet och utveckla arbetssätt som skapar bättre förutsättningar för renskötsel samtidigt som skogsbruk bedrivs långsiktigt och ansvarsfullt.

Samernas rätt till att bedriva renskötsel i Sverige är en grundlagsskyddad rättighet som framgår av regeringsformen. I rennäringslagen framgår det att den som är same och medlem i en sameby har rätt att nyttja mark och vatten till underhåll för sig och sina renar, på både allmän och privat mark. I rennäringslagen beskrivs också hur renskötselområdet är indelat i året-runt-marker och vinterbetesmarker. Totalt omfattar hela renskötselområdet cirka 40 procent av Sveriges yta.

Det finns 51 samebyar i Sverige och av dem är det ett drygt 30-tal som har renskötselrätt på SCAs skogsinnehav. En sameby är inte en fysisk by, utan en juridisk person – en ekonomisk och administrativ sammanslutning – som organiserar renskötseln inom ett visst geografiskt område. De äger rätt att bedriva renskötsel inom renskötselområdet, som omfattar 40-50 procent av Sveriges yta.

En sameby omfattar normalt året-runt-marker och vinterbetesmark. Vinterbetesmarker kan i många fall sträcka sig ända till kusten. Renarna följer en årscykel där de flyttas mellan sommar- och vinterbete, antingen genom att de drivs av renskötarna eller flyttas med långtradartransport.

Rennäringslagen och skogsvårdslagen

Renskötseln i Sverige styrs av rennäringslagen och skogsvårdslagen. Rennäringslagen reglerar bland annat hur många renar som samebyarna får hålla och vilka rättigheter som följer med renskötselrätten. I skogsvårdslagen återfinns de krav på hänsyn till rennäringen som skogsägare är skyldiga att ta. Det finns olika paragrafer i skogsvårdslagen som bland annat beskriver under vilka förutsättningar som ett samrådskrav inträder samt den hänsyn som skogsbruket förväntas ta i sina skogsbruksåtgärder.

I skogsvårdslagen är samrådskraven olika inom året-runt-markerna och vinterbetesmarkerna. FSC^® har en annan typ av process som kallas samplanering och där skiljer man inte på året-runt- och vinterbetesmarker.

Samebyarna har även rätt till samråd när det gäller andra verksamheter som påverkar renskötseln, som vindkraft, gruvor och infrastrukturprojekt.

Samverkan med rennäringen – FPIC

SCA lägger stor omsorg och stora resurser på samverkan med rennäringen som berörs av vårt skogsbruk. Vi ska aktivt bidra till att bevara och skapa förutsättningar för samisk renskötsel och vi arbetar utifrån principen om FPIC (Free, Prior and Informant Consent) – fritt och informerat förhandssamtycke.

Det innebär att vi strävar efter lösningar som båda parter kan acceptera, i en process som erbjuder tillräckligt med tid för att parterna ska kunna sätta sig in i och bearbeta den information som delas ömsesidigt. Processen ska präglas av god anda och genomföras utan påtryckningar, tvång eller manipulation.

En långsiktig strategi

SCA har tillsammans med SSR, Svenska Samernas Riksförbund (medlemsorganisationen för renskötseln och samiska näringslivs- och samhällsfrågor) och samebyar arbetat fram en strategi som ligger till grund för en överenskommelse för en långsiktig samverkan. En central del av strategin är att uppnå en ökad dialog och skapa bättre förståelse för skogsnäringens och rennäringens ömsesidiga påverkan, med en tydlig ambition om att markerna ska kunna brukas av både SCA och respektive sameby.

Överenskommelsen bygger på en utvecklad samplaneringsprocess där samebyarnas kunskap om hur markerna används får en tydligare roll. Information om viktiga betesområden och flyttleder ska i större utsträckning ligga till grund för hur vi planerar och utför våra skogsbruksåtgärder. SCA ska göra konkreta anpassningar i skogsbruket och kommer bland annat att minska och omfördela arealerna av contortatall.

Aktiv samverkan och informationsutbyte

För att vi ska kunna göra konkreta anpassningar i planeringsprocessen behöver berörd sameby beskriva hur de nyttjar landskapet och det område man vill samplanera med SCA. Samebyn behöver också lämna information om områden och platser som är av särskild betydelse för renskötseln. Viktiga områden är ofta mer eller mindre sammanhängande områden med bra betesförutsättningar, eller rastbeten i anslutning till flyttled och viktiga platser är exempelvis viktiga arbetshagar, svåra passager eller kulturellt värdefulla platser. Då kan vi säkerställa att alla åtgärder som påverkar renskötseln detaljplaneras och hanteras med utgångspunkt i områdets värde för samebyn.

Samplaneringen sker via ett digitala verktyg där samebyarna får ta del av åtgärdsförslagen i god tid och kan lämna sina synpunkter skriftligt. Detta förfarande gäller även inför byggnation av nya skogsbilvägar samt inför naturvårdsbränning och gödsling.

Om båda parter är osäkra på hur det ser ut på en plats där det ska göras skogliga åtgärder kan vi besluta om ett fältbesök. Då åker vi ut tillsammans och tittar på hur det ser ut på just den platsen.

Kompetensutveckling och forskning

I överenskommelsen ingår även att SCA gör satsningar på kompetensutveckling om hur renskötsel bedrivs och om hur skogsbruksåtgärder påverkar renskötselns förutsättningar. Vi ska även samverka med SSR, samebyarna, myndigheter och forskningsaktörer för olika forskningsinitiativ för att utveckla förbättrade metoder och implementera nya arbetssätt.

Skogsbruk och renskötsel

Skogsbrukets olika åtgärder påverkar rennäringen, både positivt och negativt. Här följer några exempel:

Hänglavar utgör en viktig föda för renarna. Efter en föryngringsavverkning dröjer det innan det nya skogsbeståndet har vuxit upp och det kommer nya hänglavar.
All avverkning behöver inte vara negativt för marklavar, eftersom en utglesning av skog med ökad ljustillgång i grunden är positivt för marklavars tillväxt.
Markberedning river upp täcket av marklavar i större eller mindre utsträckning, beroende på markberedningsmetod.
Contortatallen kan påverka rennäringen genom att den bildar ett tätt bestånd, som dels ger skugga och tränger tillbaka marklavarna, dels kan bli så tätt att det gör det svårare för renskötarna att driva renarna i önskad riktning. Täta skogar kan också dölja rovdjur.
Röjning och gallring är skogsbruksåtgärder som är positiva för renskötseln. De gör skogen glesare, vilket gör det mer gynnsamt för marklavar. Att skogen blir öppnare innebär också bättre framkomlighet för renar och renskötare.
Gödsling gör marken bördigare, vilket missgynnar marklavar.
Att bygga nya vägar påverkar renarnas rörelsemönster. En olämpligt dragen skogsbilväg kan locka renarna att gå i en olämplig riktning.
Snöplogning kan ge både positiva och negativa följder. Renskötarna kan lättare ta sig fram på en plogad väg men renarna kan välja att följa den plogade vägen och hamna olämpligt till.
Skogsbruket kan påverka lämningar från samernas historia, som gamla läger- eller kultplatser. Det kan inträffa om lämningarna är okända och inte finns registrerade och därmed inte upptäcks vid en åtgärd. Är lämningen däremot känd ser vi alltid till att skydda den.

SCAs anpassningar för rennäringen

I områden av stor betydelse för renskötseln gör vi en rad olika anpassningar att minimera skogsbrukets påverkan. Här är sex exempel och längre ner finns fler exempel.

Anpassad plantering, så kallad grönrisplantering, rennäringens behov

Markberedning

När det är dags för föryngring använder vi skonsamma markberedningsmetoder, vilket ger lägre påverkan på marken. Vi kan även välja att inte markbereda alls. Då planterar vi plantorna direkt genom en så kallad grönrisplantering. Det gynnar marklavar och är ett alternativ på platser där markberedning skulle riskera att skada särskilt värdefull betesmark.

Röjning

Röjning gör skogen glesare, vilket är mer gynnsamt för marklavar och förbättrar framkomligheten för renar och renskötare. En tidig röjning gynnar marklaven genom att det blir mindre ris på marken. Vi kan även göra en hård röjning, och då röjer vi mer än normalt. Det görs främst för att producera mer lav, eftersom det blir ljusare på marken. Det ger bättre framkomlighet för renar och renskötare och ger renskötarna bättre möjlighet att se renarna och förflytta dem till nästa betestrakt.

Gallring

Vi gallrar för att göra skogen glesare. För att skapa goda förutsättningar för mer marklavar kan vi dessutom gallra tidigare än vad som är normalt. Vi ser till att lägga ris och toppar på närmaste stickväg där skogsmaskinerna kör och undviker att påverka marklav. Det ökar ljusinsläppet till marken och skapar bästa möjliga förutsättningar för renarna att kunna beta. Riset kan både utgöra ett hinder för bete och minska renens förmåga att kunna lukta sig fram till laven. Gallring ger även bättre framkomlighet för renar och renskötare.

Vi kan styra stickvägarnas riktning i skogen för att få en naturlig riktning för renarnas flyttled.

Stickvägar i flyttriktning

Vid gallring kan vi styra riktningen på våra stickvägar för att få en naturlig riktning för renarnas flyttled. I anslutning till flyttleden är det viktigt att anpassa gallringen så att den utförs i god tid och att skogen inte blir för tät innan åtgärd.

Arbetshagar

Vi gör specifika anpassningar i eller i anslutning till rennäringens arbetshagar för att skapa bästa förutsättningar för att renarna ska kunna hanteras effektivt. Ofta handlar det om olika typer av utglesningar kombinerat med att vi tar ut GROT (grenar och toppar) i samband med åtgärden.

SCA kan använda en hyggesfri metod, som exempelvis en sådan här luckhuggning för att gynna marklavar och renarnas bete.

Avverkning

Vi kan välja att använda en hyggesfri metod, som exempelvis luckhuggning eller att lämna fröträd. Bilden visar en luckhuggning, där vi gjort luckor och glesar ut skogen för att gynna marklav och därmed renbetet. Vi kan även ta ut GROT, grenar och toppar, i samband med avverkning eftersom det är positivt för renarnas bete.

Fler anpassningar för renskötseln

På lavrika marker kan vi lämna en trädskärm som ett första steg i föryngringen. Det förlänger omloppstiden samtidigt som skärmträden minskar risken för att snötäcket blir kompakt. Dessutom gör det att skogskänslan finns kvar.I kombination med att vi även tar ut GROT får renarna fina möjligheter att beta nära inpå en åtgärd.
Vi anpassar vår generella hänsyn genom att spara hänglavsrika träd och/eller extra stora trädgrupper i skogar med god tillgång till hänglavar. Finns det möjlighet lämnar vi extra breda kantzoner mot exempelvis myrar i skogar med hänglav och i anslutning till flyttleder.
Vi ser till att inte gödsla eller bränna områden med god tillgång till marklav som är viktiga för renskötseln.
Vi för en löpande dialog med samebyar kring frågor som till exempel vägplogning och anpassningar av avverkningstidpunkter i samband med renflyttning.
Vi anpassar vägdragningen av nya skogsbilvägar och vilka grustäkter som används till vägbyggen.
Vi ser till att rennäringen har fri tillgång till vårt omfattande nät av skogsbilvägar.

SCA, FSC^® och rennäring

Enligt FSCs (Forest Stewardship Council^®) principer och kriterier är hänsyn till ursprungsfolks rättigheter mycket viktigt i ett ansvarsfullt skogsbruk. Genom att SCAs skogsbruk är certifierat enligt FSC tar vi därför ett större ansvar än vad svensk lagstiftning anger. Det betyder att vi har samplanering för åtgärder som omfattar renbetesmarker.

Samexistera

I FSC-standarden, som började gälla hösten 2020, finns en särskild samplaneringsprocess. Samplaneringen omfattar flera skötselåtgärder, så som föryngringsavverkning, val av markberedningsmetid, val av trädslag, användning av främmande trädslag, bränning, gödsling samt anläggning av vägar.

Processen ger renskötare ökad möjlighet att påverka planerade åtgärder. Samplaneringen bygger på principen om urfolks samtycke FPIC (Free Prior and Informed Consent) och ska göra det möjligt för skogsbruk och rennäring att samexistera i skogslandskapet.

Både skogsägare och renskötare ska tydligare presentera långsiktiga behov och planer och sedan ska man samplanera skogsbruk och renskötsel över längre tid och större områden. Det finns också regler för hur man ska hantera situationer när det inte går att komma överens.

Rennäring och contortatall

En viktig fråga för samebyarna är plantering av contortatall. Skogar med contortatall kan påverka rennäringen, dels genom att den minskar förekomsten av marklavar, dels genom att den skapar tätare bestånd som begränsar framkomligheten. Vi planerar att minska och omfördela arealen med contortatall. I rennäringens året-runt-marker och i andra områden av särskild betydelse för renskötseln ska återbeskogning i stället ske med inhemska trädslag.

Läs mer om contortatall