Indikatorer för biologisk mångfald

Det är komplext att mäta och utvärdera effekter av olika insatser som görs för att gynna biologisk mångfald. Dessutom är de flesta insatser långsiktiga och det tar oftast lång tid innan resultaten syns.

Som ett sätt att studera utvecklingen har vi följt fem indikatorer som enligt skoglig forskning anses vara relevanta för biologisk mångfald. De fem indikatorerna är: död ved, äldre lövträd, lövträd, äldre skog samt äldre skog med särskilda indikationer på naturvärden.

Död ved viktig för många

Mängden död ved är en av de viktigaste faktorerna för biologisk mångfald i skogslandskapet. I Sverige är över 5 000 arter beroende av död ved i olika nedbrytningsstadier, bland annat olika tickor, skalbaggar och fåglar. Tillgång till grova lövträd är en annan betydelsefull indikator, eftersom det bland annat gynnar många fågelarter och på sikt ger livsmiljöer med gammal död lövved. Även de andra indikatorerna är viktiga för mängder av växter och djur, genom att de speglar en variation av livsmiljöer.

Vi har följt utvecklingen för indikatorerna med hjälp av Riksskogstaxeringen vid SLU, som publicerar data för hela Sverige, baserat på ett stort antal provytor. De har en mängd provytor på vår mark och de siffror vi presenterar bygger på deras skattningar från dessa ytor.  

Satsningar ger resultat

Eftersom det finns osäkerheter kring data för enskilda år följer vi främst utvecklingen på längre sikt. Som bas valde vi ett medelvärde av utfallet för åren 1996 till 2000. Utvecklingen sedan dess har varit mycket positiv och det beror främst på våra satsningar på frivilliga avsättningar, att vi har lämnat mer hänsyn och ändrat vår skötselstrategi. 

• Volymen död ved har ökat med cirka 38 procent. Ökningen beror främst på att vi har lämnat döda träd och skapat död ved vid avverkningar samt på att död ved har lämnats efter stormar (år 2011, 2013) och insektsangrepp (år 2009–2016).
• Volymen lövträd har ökat med 29 procent. Det beror framför allt på att vi i större utsträckning lämnar lövträd som generell miljöhänsyn vid röjning, gallring och föryngringsavverkning. 
• Volymen grova lövträd i våra skogar har ökat med 98 procent. Ökningen har främst skett i äldre skog.
• Andelen äldre skog (äldre än 140 år) har ökat med 37 procent. Ökningen beror framför allt på att frivilligt avsatt skog har blivit äldre.
• Andelen äldre skog med särskild indikation på naturvärden har ökat med 36 procent sedan de första skattningarna från år 2005. De särskilda indikationerna på naturvärden omfattar hög beståndsålder, grova träd, död ved och trädskiktning.