Det gröna kretsloppet

I det gröna kretsloppet rör sig kolatomer mellan skog, skogsprodukter och atmosfären – och tillbaka igen. Så här går det till: Genom fotosyntes använder träden koldioxid från luften för att bygga vedfiber. Råvaran från skogen blir sedan till trävaror, massa, papper och förnybar energi. Trähus kan binda kol under flera generationer, medan papper återvinns och används flera gånger. Till sist används den utslitna vedfibern till energiproduktion och blir då åter koldioxid, som på nytt tas upp av växande träd. Det är ett evigt och hållbart kretslopp.

Det finns en avgörande skillnad mellan den här typen av koldioxid, som kallas för biogen koldioxid, och den koldioxid som kommer från fossila källor. Eftersom den biogena koldioxiden ingår i naturens kretslopp påverkar den inte koldioxidhalten i atmosfären. Kolcykeln har pågått i tusentals år och var precis densamma redan innan människan fanns. Även om inte människan förbränner trädfibrerna blir de nämligen till koldioxid ändå så småningom, när döda träd bryts ned naturligt. Men samtidigt har det alltid spirat nya små plantor och skogens större träd har växt till, vilket gjort att koldioxiden åter har sugits upp.  

Unika fördelar med råvara från skogen

Det här gör att råvaran från skogen får unika fördelar. När vi tillverkar produkter av den tillför vi alltså inte någon ny koldioxid i atmosfären, utan ”lånar” koldioxid från naturens gröna kretslopp.

I fossila material används däremot koldioxid som togs upp ur atmosfären för flera miljoner år sedan och sedan har lagrats i form av kol, olja och naturgas. När vi bryter eller pumpar upp den fossila kolen och använder den som energi eller i produkter, kommer mängden koldioxid att öka i atmosfären och därmed förstärks växthuseffekten.

För att begränsa den globala uppvärmningen behöver vi snabbt minska utsläppen från fossila material och här spelar skogsindustrin en avgörande roll. Genom att använda hållbar råvara från skogen kan det fossila kolet bli kvar i marken.