Lyckad avverkning gav fäbodskogen nytt liv – och klirr i kassan

Solen strilar ner mellan de ståtliga björkarna och på håll skymtar Bäckstjärnen, eller  fäbodtjärnen som den hette en gång i tiden. En bit bort sträcker sig gedigna tallar mot den blå himlen. Här och var fladdrar kulturstubbarnas snitselband lojt i vinden. När vi rör oss genom området stannar Patrik till och pekar på en gammal, delvis gömd, järnspis.
– Här har det legat en fäbodbyggnad, man kan ana skorstenen i stenhögen!

– Ja, det här var en väl använd fäbod förr i tiden, säger Peter och visar en svartvit bild från 1919, med kor, byggnader och fäbodjäntor.

20 delägare

Området ägs av samfälligheten Bäcks fäbodar, där Peter är en av delägarna. Han  härstammar från byn Bäck och det var från början hans mamma som tog tag i fäbodområdet, som inte hade varit föremål för några skogliga åtgärder sedan 1960-talet. Men när hon gick bort 2021 föll det på Peters lott att hantera den täta granskogen som växte där.

– Vi är 15 delägande fastigheter med 20 delägare, varav SCA är en. Så det kändes naturligt att kontakta Patrik som är SCAs virkesköpare i området. Skogen var rejält eftersatt och vår ursprungliga idé var att avverka allt och börja om med ny skog. Men så blev det inte, som tur är, säger Peter.

De första kontakterna med SCA skedde hösten 2022 och Patrik gav sig snabbt ut för att besöka området tillsammans med traktplaneraren Jonas Eriksson.
– Vi kände direkt att det här inte borde föryngringsavverkas, utan fick en annan målbild med tanke på att det är en fin kulturmiljö. Vi började skissa på ett förslag med en mer naturvårdande avverkning, berättar Patrik.

Det känns fortfarande som en skog fastän det har avverkats mycket. Det blev mycket bra.

Återskapa fäbodmiljön 

Patrik och Jonas såg en möjlighet att återskapa området så som det såg ut under  fäbodtiden.
– Vi föreslog en inledande underväxtröjning, där mindre träd skulle tas bort. Därefter en vinteravverkning med fokus på att ta bort alla granar och friställa lövträd och tallar. Dessutom skulle vi skapa faunadepåer av död ved och givetvis skydda alla forn-och kulturlämningar och märka ut dessa med kulturstubbar. Här finns flera husgrunder, odlingsrösen och stigar.

Patrik berättade för Peter om målbilden, och han gillade idén. Därefter började det idoga arbetet med att kontakta de andra delägarna. Peter blev lite av spindeln i nätet och skickade ut förslaget med åtgärdsbeskrivning och kartor.
– Flera jag pratade med sa att det var på tiden att det blev åtgärdat. Vissa var med på  förslaget på en gång, medan andra ville fundera en stund, berättar Peter.

– En del var ju lite fundersamma på kostnaden och om de skulle få en intäkt från avverkningen, säger Patrik.

Till sist var alla delägare med på idén och alla kontrakt påskrivna. Sommaren 2023 gjordes underväxtröjningen och i januari 2024 rullade skogsmaskinerna in.
– Det var ett massivt traktdirektiv som maskinförarna fick, eftersom det är så mycket specialåtgärder, säger Peter. Jag tog skotern hit ett par gånger för att kunna följa arbetet på plats.

Gav mycket virke

Avverkningen resulterade i över 1 000 kubikmeter virke. Merparten var så klart grantimmer, men även talltimmer, barrmassaved och lövmassaved kördes ut.
– Det blev rejält med virke men ändå finns skogskänslan kvar, så det blev som vi hade tänkt oss. Vi har lyckats bevara och återskapa en fin kultur- och naturmiljö med mycket hänsyn, säger Patrik. 

– Jag är väldigt nöjd. Och nu ser man tjärnen från bilvägen! Det har vi inte gjort på många år eftersom den täta granskogen skymde allt, säger Peter. 

Avverkningslaget har lämnat de träd som bedömts som mest stormfasta, så att de kan stå  kvar länge. Det talldominerade området blev lite glesare än en timmerställning, men inte så glest som en fröträdställning.
– I områden med mer lövträd har vi friställt lövträden för att skapa möjlighet för örter och gräs att få mer fäste och sprida ut sig än mer. Vi ser redan att blommor som midsommarblomster, älgört och hundkex har kommit, säger Patrik.

Viktigt med dö ved 

Eftersom SCA är en av delägarna och bedriver ett FSC^®-certifierat skogsbruk (FSC^® C004466) var det viktigt att bevara och skapa död ved. Riktigt gamla lågor (döda trädstammar på marken) fick inte flyttas, men nyare död ved kunde varsamt lyftas bort och läggas samman med de äldre lågorna. Genom att koncentrera olika typer av död ved kunde maskinförarna skapa de planerade faunadepåerna, vilket gynnar många insekter och andra arter som är beroende av olika typer av död ved.
– Jag visste inte så mycket om det här med död ved, men det här blev ju en bra lösning, säger Peter.

Plus för alla

Hur gick det då med lönsamheten?
– Det blev plus för alla delägarna. Avverkningskostnaden var kanske lite högre än vid en vanlig föryngringsavverkning, men det här blev ju snarare en gallring med naturvårdande åtgärder. Och tack vare en bra planering och ett väl utfört arbete av Timrålaget, ett av SCAs egna lag, så drog kostnaderna inte i väg, berättar Patrik.

Området kommer att återbeskogas genom naturlig föryngring.
– Att markbereda och plantera här skulle inte bli bra, med tanke på hur området ser ut. Sedan finns det fina möjligheter för samfälligheten i framtiden. Om 10-15 år är det möjligt att avverka en del av lövträden och även ta ut en del talltimmer om man vill, och ändå behålla områdets karaktär. Men då behöver samfälligheten satsa på att röja i den uppväxande skogen, för annars blir det på sikt en tät djungel igen, säger Patrik. 

– Det här blev ju något helt annat än en kalavverkning. Den täta granskogen är borta, men det känns fortfarande som en skog fastän det har avverkats mycket. Det blev mycket bra, avslutar Peter.

Foto: Michael Engman och Peter Magnusson