Bjursjömyren

Bjursjömyren var liksom många andra myrar i Norrland kraftigt dikad. Stora ytor är numera ganska torra och längs många diken har det blivit som ridåer av tallar och björkar och delar av de tidigare öppna ytorna har delvis växt igen av buskar.

Myrdikning var en stor verksamhet under 1950-60-talet och syftet var att få mera mark till skogsodling. Oftast var dock torvdjupet allt för djupt för att dikningen skulle få den effekt man eftersträvade.

– Man kan se på årsringarna att tallarna närmast dikena fick en tillväxtökning de första åren efter dikningen, men efter 15-20 år har det avtagit igen, säger Mikael Berg, som är ansvarig för mångfaldsparken.

Fyller en viktig funktion

Och nu ska Bjursjömyren åter få bli den myr som den var en gång och gynna fåglar och andra djur som behöver våtmarker för att trivas. Som markägare samarbetar SCA med länsstyrelsen som är ansvarig för arbetet med att återställa våtmarksområdet. Under hösten har två grävmaskiner arbetat med att fylla igen de gamla dikena.

Myrar och våtmarker har en viktig funktion i naturen. Den fångar upp och binder näringsämnen och tungmetaller från omgivande mark. Vattendragen får på så sätt bättre kvalitet och jämnare flöden.

– Genom att lägga igen dikena stoppar vi dräneringen och återskapar myrens naturliga grundvattennivå. Det betyder att myren återfår sin förmåga till rening av vatten. En dikad myr avger koldioxid, men när grundvattnet stiger avtar detta.

Värdefull naturtyp

Myren i sig är också en värdefull naturtyp för många arter till exempel vadarfåglar, groddjur och insekter.

– När myren återställs kommer förhoppningsvis vadarfåglar att gynnas liksom fåglar som rastar under vår- och höstflyttningarna, säger Mikael.

Dikena har lagts igen efter hela sin längd, men med jämna mellanrum har man även gjort rejäla fördämningar. De är ca 10 meter breda och gjorda av stockar som pressats ned i myren till ett tätt staket. Sedan har man packat med torv och täckt med geoduk så det blir rejält tätt. Gropen som bildas där man tagit torven fylls snabbt med vatten och bildar en liten vattensamling.

Under en sådan grävning hittades gamla vassblad som är cirka
5000 år. De härstammar från den tiden då myren var en sjö. Ett igenlagt dike syns nästan inte och de vallar av torv som bildas vid fördämningarna sjunker ihop och kompakteras så att myren ser naturlig ut igen efter några år.

Öppna ytor för fåglar

Vissa av myrens fåglar vill ha helt öppna ytor för att våga häcka och röjde SCA  bort buskar och klenare träd som har vuxit upp efter dikningen för att återskapa öppna ytor. Förhoppningen är att grundvattnet stiger så mycket att det bilda några större vattenspeglar på de öppna ytorna. Vattensamlingarna vid dammarna kommer också förhoppningsvis att gynna groddjur som större vattensalamander.

Lyckade åtgärder

Bara några år efter åtgärderna i myren gick det att se förbättringar, 

– Återställningen av Bjursjömyren blev lyckad och gynnade vadarfåglar och fåglar som rastar under vår- och höstflyttningarna, liksom insekter och groddjur som exempelvis vattensalamandrar. Åtgärderna har lockat nya arter till myren. Bland annat har vadarfåglarna grönbena och  enkelbeckasin hittat hit. Insatserna har dessutom gjort att myren nu har återfått sin förmåga att rena vattnet, så att den fångar upp och binder näringsämnen och tungmetaller från omgivande mark, berättar Mikael.