Enhörning på Kubikenborg

Johan August Enhörning från Grangärde förvärvade 1854 mark med tillhörande vattenrätt på Skönsmon för att anlägga en bjälkgrop och utskeppningsplats. Det var bara fem år efter att den första ångsågen hade grundats i Tunadal och Sundsvallsdistriktet stod i början av en omfattande industriell expansion.

Enhörning började med att exportera bjälkar, som är fyrkantsvirke, från Kubikenborg, och det träbetonade namnet anspelade på bjälkarnas form eller möjligtvis måttenheten kubik. Varför namnet har ändelsen borg är okänt, men möjligtvis har det sitt ursprung i det tyska ordet Burg som betyder stad. Bjälkarna köptes från bönder i Mellannorrland, som hade sina marker nära älvarna, och flottades till Bjälkgropen i Kubikenborg. Ganska snart förvärvade Enhörning också egna skogar.

Enhörning expanderade verksamheten i Kubikenborg och i slutet av 1850-talet började han anlägga ett skeppsvarv på platsen. 1862 gick det första fartyget av stapeln. Skeppet var, som det sades, ett barkskepp av den solidaste och vackraste konstruktion. Det fick namnet Mina efter Enhörnings hustru Wilhelmina. Enhörning förklarade namnet på följande sätt ”Jag skall kalla skutan efter min Gumma, ty vi hava seglat tillsammans under nära 14 år och aldrig gjort något haveri. Kanske fartyget möjligen kan få samma tur!”

Fartyget användes för vida färder bland annat till Ostindien. Fartyget och dess kapten Hedberg var med om många äventyr. Bland annat räddades en besättning från ett franskt fartyg utanför Tahiti. Räddningsaktionen renderade Heberg en medalj från den franska republikens president. Medaljen delades ut av borgmästaren vid en av Enhörning anordnad fest, där middagen intogs på fartygets akterdäck och salut sköts från fartygets kanoner.

1868 började Enhörning anlägga ett sågverk på platsen. Dessförinnan hade de partier plankor och bräder som behövdes för bjälklasterna köpts från olika sågverk och bondsågar i Sundsvalls- och Härnösandstrakterna. Snart fanns vid sågverket ett samhälle med industribyggnader, bostäder, skola och en herrgård.

1874 uppförde Enhörning Kubikenborgs Herrgård som bostad åt sig själv till en kostnad av 46 543 kr 11 öre. På herrgården tog man genom åren emot många prominenta gäster, såsom Kung Oscar II, änkedrottningen av Italien och Siams (nuvarande Thailand) kung Chulalongkorn, som besökte Kubikenborg under sin Norrländska resa 1897. 1953 revs byggnaden.

Efter J.A. Enhörnings bortgång 1885, övertogs verksamheten av brorsonen Erik August Enhörning som utökade verksamheten med ytterligare sågar och ett rederi, ”Rederi Höfding”. I rederiet fanns bogserbåtar och transportpråmar. Man hade också ång- och motorfartyg, som transporterade företagets produkter runt om i världen.

En av båtarna som kom att tillhöra rederiet var PRIMUS, (byggd 1874 i Stockholm). Den följde med då Enhörning köpte Carlsviks sågverk 1920.

I början av 1930-talet köptes sågverket och dess arealer upp av SCA. I området nära Herrgården drev SCA ett av sina jordbruk, som på 1930-talet ansågs vara SCAs modernaste ladugård och kanske den modernaste i Norrland. År 1942 ändrades verksamheten och blev Sundsvalls Fönsterfabrik, som fanns på området fram till 1966.

På Kubikenborg uppfördes senare SCAs forskningslaboratorium. I Sundsvalls tidning 1945 kunde man läsa ”Längre bort på Enhörnings mark bygger Cellulosakoncernen fyra nya stora hus för ingenjörerna vid Forskningslaboratoriet”.

Laboratoriet självt närmar sig sin fullbordan. Det ligger på anrik mark, konsul Enhörnings gamla trädgård. Den var på sin tid en pärla i norrländsk trädgårdskultur, där den gamle direktören själv många gånger vandrade mellan sina bestyr. År 2000 flyttade SCA forskningsverksamheten till nya lokaler vid Mittuniversitetets Campus. Laboratoriet i Kubikenborg revs i samband med uppförandet av Sundsvallsbron.

Johan August Enhörning

Johan August Enhörning, född 1824 i Grangärde Dalarna, flyttade till Sundsvall 1844 och fick anställning som bodbetjänt hos diversehandlaren och brukspatronen på Skönviks glasbruk C. F. Asp. 1848 gifte Johan August sig med C. F. Asps syster, Christina Wilhelmina Asp, som var fjorton år äldre än Johan August. Johan August hade också under de första åren av trävarurörelsen god hjälp av svågern Anton Asp, som förmedlade en del av de försäljningar Johan August gjorde och hade hand om hans betalningstransaktioner till utlandet.

Johan August köpte också omfattande arealer skogsmark. De största innehaven fanns i trakterna av Holmsjön och Gimån.

Johan August var en man med många skiftande affärsföretag. I dessa fick han använda sin mångsidighet och verksamhetslust. Han var också intresserad av jakt och fiske och av det jordbruk med trädgårdsodling han drev i Kubikenborg. Trots sina framgångar behöll Johan August enkla vanor. När andra droskägare kom farande i eleganta droskor, kom Johan August åkande i en enspänd trilla utan livrékusk och körd av kusken Bergman från Sörfors Bruk. I skriftväxling med sin svåger ville Johan August inte bli kallad grosshandlare och riddare: »Sätt endast Herr J. A. E.» skrev han.

Johan August var en rättfram person och i breven från honom till hans hustru Minna, hans älskade ”Gumma”, återspeglas det goda förhållandet mellan makarna. I brev till Johan August affärsvänner kan man följa hans energiska kamp för att klara affärerna under krisåren inte minst under den stora Sundsvallsstrejken 1879.

Johan August hade aptit för alla typer av affärer och innovationer – allt som kunde ge ”Monny” som han ofta uttryckte det. Således planerade han bland annat en trämassefabrik enligt sulfitmetoden på Hörningsholm, Alnö. Han ägnade också stort intresse åt planering av en skogsfrökläckningsanstalt. Johan August Enhörning avled 1885.

Erik August Enhörning

August Enhörning föddes 1860. När han var endast ett par år gammal dog hans mor och

hans far emigrerade kort därefter. När August var i tonåren tog hans farbror Johan August, som var barnlös, sig an brorsonen, som fick börja i Johan August firma.

Johan August hade i sitt testamente bestämt att August skulle bli chef för företaget, vilket också skedde när Johan August dog 1885. 1891 ombildades företaget till aktiebolag med August som huvudägare. August utvecklade verksamheten genom moderniseringar och förvärv av nya sågverk. I början av 1920-talet hade Enhörningskoncernen nått upp till en årsproduktion på 30 å 40 000 standardsågade och hyvlade varor. Vid de fyra sågverken fanns ca 1 000 anställda. Aktiekapitalet hade ökats från 300 000 kr 1891 till nära 7 miljoner 1923. Företagets svaghet var det förhållandevis obetydliga innehavet av egna skogar. I August strävan att förbättra råvarubasen sökte han sig längre från de traditionella virkesfångstområdena för Sundsvallssågverken. Han förvärvade bland annat virke från övre Norrland som han transporterade till Sundsvallsågarna genom havsflottning med specialbyggda stålpråmar som drogs av bogserbåtar. Han hade också en ambition att utnyttja Nordtyska skogar för virkesförsörjning och gjorde en resa till Arkhangelsk för att undersöka möjligheterna att förvärva virke därifrån.

August sökte också nya marknader för sågverkens produkter och öppnade bland annat försäljningskontor i Sydafrika och Grekland där företaget under flera år praktiskt taget hade monopol.

August fick tidigt benämningen ”Sundsvallskungen” som bland annat anspelade på hans gästfrihet. En engelsman med anknytning till träet beskrev August gästfrihet i följande ordalag. ”Uppe på kullarna bo träpatronerna i sina gentila träslott, ett släkte av förmögna och kraftfulla chefer för verk och fartyg, hårda i affärer, storartade i gästfrihet, överdådiga i mat och dryck, stora män av vikingastam. Sedan jag träffat Enhörning i Sundsvall, finner jag mig gärna i att icke ha sett Niagara eller Mount Everest”. 1906 byggde August en speciell mottagningspaviljong vid Kubikenborgs Herrgård där han hälsade ett par hundra engelska journalister välkomna som sina och företagets gäster. August Enhörning avled 1944.

Kubikenborgsrummet på Galtströms Herrgård

I ett rum på vinden i Galtströms Herrgård finns föremål och minnen från Kubikenborg. Här kan man bland annat se porträtt av Johan August Enhörning och hans hustru Wilhelmina och brorsonen Erik August Enhörning. Där finns också kartor över området och fotografier samt ritningen av Kubikenborgs skola. Enhörnings skrivbord finns också i rummet liksom skrivbordsstolen anpassad i omfång efter Enhörnings kroppshydda. Det sägs att Kung Oscar gav Johan August Enhörning namnet ”Kubikhörning” med anspelning på hans voluminösa framtoning.

Ett tapetprov från Enhörnings kontor finns vi dörren till rummet. En modell av bogserbåten Primus har också fått en plats i rummet. Där finns också några föremål från Skönviks Glasbruk, där Johan August Enhörning började som bodbetjänt när han flyttade till Sundsvall 1844. Wilhelmina Asp, som Johan August senare gifte sig med, var syster till brukspatronen på Skönviks glasbruk C. F. Asp.

Källor

För den som vill läsa mer om Enhörning och andra sågverkspatroner, rekommenderas N A Flodéns Sågverkspatronerna varifrån merparten av uppgifterna till denna sammanfattning hämtats. För den som är intresserad av Skönviks glasbruk rekommenderas Olsson Reinhold, Skönviks glasbruk 1811-1870, Ett bidrag till Sundsvallsdistriktets industrihistoria.