ÅGP-landskap och ÅGP-arter

Vi har tagit fram tio ÅGP-landskap där det finns koncentrationer av ÅGP-arter med höga krav på sina livsmiljöer. Det ingår 30 ÅGP-arter i våra 203 ansvarsarter och de är särskilt krävande och behöver specifika skötselåtgärder. Genom att gynna dessa arter kan vi också gynna flera av våra andra ansvarsarter, eftersom de kan dra nytta av de åtgärder vi gör.

ÅGP-arterna omfattas av nationella åtgärdsprogram som Naturvårdsverket har slagit fast, därav namnet ÅGP (ÅtGärdsProgram). ÅGP-arter kräver inte i första hand skyddade områden för sin överlevnad. Tvärtom så är de beroende av störningar för att överleva och missgynnas i miljöer som lämnas för fri utveckling. Eftersom naturliga störningar i dag oftast uteblir kan vi med riktade insatser gynna många naturvårdsintressanta arter med relativt enkla åtgärder. Att efterlikna de naturliga störningarna är därför viktigt i vårt arbete.

Många ÅGP-arter är insekter och trivs i mycket gamla löv- och tallskogar, men deras livsmiljöer försämras över tid då skogarna inte längre utsätts för exempelvis bränder. Numera är många arters livsmiljöer därför generellt små och ligger långt från varandra. 

Nu kraftsamlar vi för att gynna de skötselkrävande ÅGP-arterna. Livsmiljöer där dessa arter redan finns behöver vi i regel förbättra med naturvårdande skötsel. Vi behöver också skapa nya livsmiljöer och substrat i yngre skogar som finns i närheten. Därför gör vi åtgärder redan i röjning och gallring i närliggande yngre produktionsskogar. På så vis kan vi förbättra förutsättningarna för arterna på längre sikt. 

Landskap med tall- och lövskog

Tallkauschongbagge

Vår naturvårdande skötsel för flertalet av ÅGP-arterna fokuserar på insatser i fem landskap med tall och fem landskap med lövträd som har stor betydelse för arterna. 

  • I tallandskapen kan vi exempelvis göra naturvårdsbränningar och nyskapa död ved. Vi kan också skapa framtida naturvärdestallar redan från röjningsålder genom att friställa tallar och skada stammens bas för att efterlikna skador som uppstår vid brand, liksom nyskapa död ved. Åtgärderna gynnar exempelvis tallkapuschongbagge, kantad kulhalsbock och tallbarksvartbagge.
  • I lövlandskapen arbetar vi med främst med att utveckla och bevara asp- och björkskogar. Till exempel sparas alla aspar och alla medelgrova och grova björkar i föryngringsavverkning. Vi gynnar löv i röjning och gallring och avverkar ibland gran för att gynna lövträd i äldre blandskogar. Vi riktar också föryngring av löv till dessa lövlandskap. Våra åtgärder gynnar till exempel karelsk barkfluga, liten aspgelelav och aspbarkgnagare.

Paraplyarter

Vissa ÅGP-arter har mycket höga krav på sin livsmiljö och är så kallade paraplyarter. Med det menas att om vi bevarar och skapar livsmiljöer som passar dem så hjälper vi även många andra arter som inte har lika höga krav. På så sätt gynnar arbetet med paraplyarterna även andra ÅGP-arter, våra egna ansvarsarter och många andra arter som lever i våra skogar.

Ett långsiktigt arbete

Arbetet med ÅGP-landskapen är en långsiktig satsning. Vissa åtgärder ger effekt ganska snabbt, medan det dröjer betydligt längre innan andra ger resultat. I dagsläget har vi inte alla svar på vilka som är de bästa åtgärderna för alla arter, men vi lutar oss mot den senaste forskningen och bygger också upp vår egen erfarenhet allt mer.

Enkelt uttryckt handlar det om att göra rätt åtgärd på rätt plats. Med detta höjer vi vår ambition av naturvårdande åtgärder i såväl skogar med naturvårdsmål som i skogar med produktionsmål.

Anna Cabrajic, skogsekolog vid SCA

ÅGP-landskap och ÅGP-arter

Mosippa och naturvårdsbränning

Mosippa (Pulsatilla vernalis)

Mosippa

Naturvårdsbränning för mosippa

Naturvårdsbränning för mosippa

Insekter beroende av bränd skog – Slät tallkapuschongbagge

Slät tallkapuschongbagge

Brända tallskogar

Liten aspgelélav – Aspskogar

Liten aspgelélav

Lövbränna

Bevara och utveckla aspskogar