Vår historia

Med basen i den egna skogstillgången har SCA genom historien byggt en välinvesterad värdekedja som maximerar värdet av varje träd. 1929 såg SCA-koncernen dagens ljus, men skogen hade stor betydelse för regionen långt tidigare än så.

Skogens betydelse för industrialiseringen

Redan under 1600-talet när skogsbönder började bränna tjära ur trä, fick skogen i Sverige ett stort värde. Därefter följde möjligheter att utvinna träkol, smälta järnmalm och skapa sågverk. Skogen blev därmed grunden för utvecklingen i Norrland.

Se fler historiska filmer och bilder i SCAs mediearkiv

Startskottet

1673 grundas Galtströms järnbruk

SCAs äldsta föregångare, Galtströms järnbruk grundades 1673 och var i drift fram tills 1916. Efter att bruket lades ner, förvaltas brukets ägor av SCA och Galtström järnbruk är numer ett populärt besöksmål. Delar av anläggningen används av SCA för konferensverksamhet.

Tunadals sågverk, landets första ångsåg.

1849 startas Sveriges första kommersiella ångsåg

Den första kommersiella ångsågen startades 1849 i Tunadal i Sundsvall. Sågverket blev vid bolagsbildningen 1929 en del av SCA och i dag är Tunadals sågverk det enda sågverk som finns kvar från sågverksepoken.

Ivar Kreuger Krüger besöker Östrand 1929.

1929 bildar Ivar Kreuger SCA

SCA-koncernen såg dagens ljus den 27 november 1929. Det var den svenske finansmannen Ivar Kreuger som stod bakom bolagsbildningen, som av ett tiotal fristående skogsbolag skapade en enda koncern. Bolaget innefattade då skog, sågverk, massafabriker, verkstäder och kraftbolag.

1931 togs Östrands sulfatmassafabrik i drift med en kapacitet på 100 000 ton sulfatmassa, vilket gjorde anläggningen till en av dåtidens största producenter av blekt barrsulfatmassa. Beslutet som fattades av SCAs styrelse var det första investeringsbeslutet som fattades efter bolagsbildningen.

Två kvinnor i SCAs centrallaboratorie i Östrand 1938.

1931 påbörjas arbetet vid centrallaboratoriet på Östrand

I samband med att Östrands sulfatfabrik byggs, iordningställs också ett centrallaboratorium på platsen. Laboratoriet genomförde massaprover och diverse utvecklingsarbetet. Så småningom växte utvecklingsarbetet och detta förutsatte tillgången av ett forskningslaboratorium av andra dimensioner och resursers än det på Östrand. 1945 togs därför forskningslaboratoriet i Kubikenborg i drift. År 2000 flyttade SCA forskningsverksamheten R&D Centre till nya lokaler intill Mittuniversitetets Campus. I dag samarbetar universitetet och SCA tillsammans i olika forskningsprojekt.

1932 tar Handelsbanken kontrollen över SCA efter Kreugers död.

1950 noterar Handelsbanken SCA på Stockholms börsfond. Då var antalet aktieägare cirka 17 000 och emissionen omfattade 375 000 aktier till ett pris på 130 SEK per aktie.

1961 går startskottet för SCAs förpackningsrörelse när den första maskinen för förpackningspapper, kraftliner, tas i drift i Munksund. För att säkra avsättningen på liner gav sig SCA in på wellpappmarknaden och köpte ett antal anläggningar i Europa.

1967 tas pappersmaskin 4 (PM 4) på Ortviken i drift, som en del i en målmedveten satsning på vidareförädling i form av ökad papperstillverkning.

1967 tas fartygen M/s Tunadal i drift, därpå följer sjösättningen av ytterligare två fartyg som alla är en del av de investeringar som under 60-talet görs inom logistikområdet. Med en egen logistikorganisation kan SCA nu välja trygga transportlösningar och parera kostnadsökningar.

1975 omvandlas SCAs sulfatmassabruk i Obbola till att bli ett kraftlinerbruk.

Mölnlyckes kontor i Mölndal, exteriörer, 1975.

1975 köper SCA Mölnlycke

SCA köper det svenska hygienföretaget Mölnlycke och tar första steget mot att bli ett konsumentproduktföretag. Köpet ökade koncernens omsättning med 40 procent och ledde till att mjukpapper, blöjor, menstruationsskydd och inkontinensprodukter nu ingick i produktportföljen. Under åren som följer bli SCA Europas ledande hygienföretag.

1980, under 80-talet gjorde SCA ett antal uppköp och expanderar därmed inom förpacknings-, hygien- och tryckpapperssegmentet.

1995 köpte SCA majoriteten i tyska Papierwerke Waldhof Aschaffenburg och blev därigenom Europas största skogsindustriella hygienproduktsföretag.

2003 förvärvar SCA Graninge skogar och sågverk vilket resulterar i ett ökat skogsinnehav på cirka 400 000 hektar. I förvärvet ingick ett antal sågverk, av vilka Bollsta och Rundvik fortfarande är i drift i SCAs ägo. Sedan 2019 har SCA även utökat sitt skogsinnehav utanför Sverige, när de första skogsfastigheterna i Baltikum köptes.

2012 avyttrar SCA delar av sin förpackningsverksamhet genom en försäljning till DS Smith. Detta för att möjliggöra en ökad tillväxt inom hygienverksamheten. Linerbruken i Obbola och Munksund kvarstår i SCAs ägo.

2013 inviger SCA den med Statkraft första samägda vindkraftsparken. Vilket blir starten för SCAs satsning på vindkraft.

2013 blir SCA majoritetsägare i det kinesiska mjukpappersföretaget Vinda. Året därpå stärks samarbetet när SCA överför hela sin hygienverksamhet i Kina, Hongkong och Macau till Vinda.

2014 deltar SCA med en helt kvinnlig besättning i Volvo Ocean Race, en kappsegling jorden runt. SCAs deltagande var en unik plattform för att öka kännedomen om SCA och stärka kopplingen mellan SCA och företagets kund- och konsumentvarumärken. Laget slutade på en 6:e plats i tävlingen.

2017 delas SCA i två bolag

Vid årsstämman 2017 tas beslut om att SCA ska delas i två separata börsnoterade företag. Under namnet SCA kvarstår ett effektivt och välinvesterat skogsbolag med affärsområdena trä, skog, papper, förnybar energi. Hygienverksamheten går under namnet Essity som blir ett ledande globalt hygien- och hälsobolag. SCA fortsätter därav att producera bland annat massa, medan tillverknings av konsumentprodukter fortsätter i Essitys regi.

I samband med delningen flyttas SCAs huvudkontor tillbaka till Sundsvall medan Essity har sitt säte i Stockholm.

2019 invigs den nya Östrandsfabriken

2015 tog SCA ett beslut att investera 8 miljarder kronor i ökad kapacitet vid Östrands massabruk. 2019 invigdes den nya fabriken och investeringen fördubblar brukets kapacitet till 900 000 ton per år, vilket gjorde anläggningen till den största produktionslinjen för blekt barrsulfatmassa i världen.

2021 lägger SCA ner tryckpapperstillverkningen

2020 fattar SCA beslut om att tillverkningen av tryckpapper vid pappersbruket i Ortviken ska läggas ner, som följd av en krympande marknad. Samtidigt tas ett beslut om att investera 1,45 miljarder i produktion av kemiskt förbehandlad termomekanisk massa (CTMP) vid Ortviken. Under 2021 stängs samtliga tre pappersmaskiner ner och SCAs tryckpapperstillverkning upphör.

Invigningsbandet klipps på scenen framför publiken.

2023 invigs den nya pappersmaskinen i Obbola

2019 beslutar SCA att investera 7,5 miljarder SEK i en ny pappersmaskin för förpackningspapper i Obbola. 2023 invigs anläggningen som omfattar världens största maskin för kraftliner och en markant ökad produktionskapacitet.

"Bandklippning" av timmersportsprofilen Ferry Svan.

2023 invigs den nya CTMP-anläggningen

SCA tar under 2020 beslut om att bygga en ny massafabrik för kemisk termomekanisk massa (CTMP) vid Ortviken, vilket innebär att den tidigare produktionen på Östrand förflyttas till Ortviken. 2023 står fabriken färdig och haft som syfte att öka produktionen av CTMP från cirka 90 000 ton per år till 300 000 ton per år. Produktionen vid Östrand renodlas till att enbart producera sulfatmassa.

En grupp människor promenerar utanför bygganden till det nya justerverket.

2023 invigs SCAs nya justerverk i Bollsta

2023 invigs det nya justerverket vid Bollsta sågverk. Genom investeringen installerades bland annat en ny CT-skanner, vilket innebar att Bollsta sågverk med digital mätning, datortomografi, bildanalys och artificiell intelligens kan följa varje produkt genom sågverket och ta vara på värdepotentialen i varje enskild stock.

2024 invigdes bioraffinaderiet i Göteborg

SCA fattar beslut om att tillsammans St1 tillverka biodrivmedel, med bland annat tallolja från skogsindustrin, vid bioraffinaderiet i Göteborg. 2024 invigdes bioraffinaderiet i Göteborg och samtidigt förbereds en större satsning på biodrivmedel vid Östrands massafabrik i Sundsvall. Just nu pågår landbyggnad i anslutning till industriplatsen för att bereda utrymme för en potentiell framtida anläggning.

2024 invigs SCAs nya containerhamn

2024 invigs SCAs containerhamn och Sundsvalls logistikpark. SCAs utbyggnad av containerhamnen vilket gör det möjligt att ta emot större fartyg. Dessutom har Sundvalls kommun byggt Sundsvalls logistikpark, en investering som innebär att godshanteringen flyttar från järnvägsterminalen i centrala Sundsvall till Tunadalshamnen. I samband med detta har Trafikverket även byggt flera anslutande järnvägsspår till hamnen och elektrifierat spåret närmast Tunadalshamnen.

Läs mer om containerhamnen