Ny rapport: så stor är klimatnyttan från norrländskt skogsbruk

Totalt bidrar skogsnäringen i norra Sverige med klimatnyttor på 43 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år. Detta efter att egna fossila utsläpp i värdekedjan dragits av.
 

Det kan ställas mot Sveriges rapporterade utsläpp för 2023 på 44 miljoner ton.
 

Nyttan, i koldioxidekvivalenter, per län fördelas på följande sätt:

Norrbotten: Cirka 15 miljoner ton, var av ungefär 17 procent kommer från SCA.

Västerbotten: Cirka 12 miljoner ton, var av ungefär 25 procent kommer från SCA.

Västernorrland: Cirka 9 miljoner ton, var av ungefär 55 procent kommer från SCA.

Jämtland: Cirka 8 miljoner ton, var av ungefär 30 procent kommer från SCA.
 

Per Funkquist, hållbarhetschef hos SCA, konstaterar att skogsnäringen bidrar med stor klimatnytta, stärkt samhällsekonomi och möjligheten att undvika samt därmed fasa ut fossila utsläpp.

- Att bruka skogen är en viktig funktion för att hålla skogarna växtliga och på det
sättet säkra att kolinlagringen hålls hög. Klimatnyttan stannar dock inte vid vad som händer i skogen, utan norrländsk skogsindustri gör via sina produkter nytta även i andra delar av världen, säger Per Funkquist.
 

Rapporten visar att sammantaget skapar förnybara skogsprodukter 40 procent av klimatnyttan från de norrländska skogarna, eller 16 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
 

Av detta är 2 miljoner ton nettoinlagring av biogent kol i produkter, exempelvis konstruktionsvirke, och ungefär 14 miljoner utgörs av att de förnybara skogsprodukternas håller undan fossiltunga alternativ. Enligt organisationen Skogsindustrierna uppgår bidraget från hela den svenska skogsnäringen när det gäller att hålla undan fossiltunga alternativ till omkring 50 miljoner ton koldioxid varje år.
 

- Att hålla olja och kol kvar under mark är en viktig klimatinsats som våra
förnybara produkter står för. Väljer man pellets i stället för eldningsolja, biodrivmedel i stället för vanlig diesel eller byter ut glas, plast och metallförpackningar mot pappersförpackningar så minskar man behovet av fossil energi och fossilbaserade produkter, säger Per Funkquist.
 

Skogsnäringen har under lång tid påpekat att EU:s förordning om inlagring av kol i skog och mark, LULUCF, är konstruerad på ett sätt som ger en felaktig bild av skogens samlade klimatnytta. LULUCF tillmäter inget värde för förmågan hos skogssektorns produkter att hålla undan fossila utsläpp i andra sektorer.
 

Eftersom svensk skogsnäring exporterar huvuddelen av sin produktion sker sådana utsläppsminskningar dessutom utanför landets gränser och därmed bortom de svenska klimatmålen.
 

- Det får i förlängningen väldigt märkliga konsekvenser. I Sverige märks det på
Miljömålsberedningens arbete, där man föreslår åtgärder för att kortsiktigt öka kolinlagringen i svenska skogar med totalt 7 miljoner ton. Problemet är att många av åtgärderna kommer minska tillgången till råvara och därmed kommer utsläppen av fossila klimatgaser att öka då minskade volymer förnybara produkter når marknaden, säger Per Funkquist.
 

Per Funkquist menar att felaktigheterna i LULUCF därmed får till effekt att svenska politiker riskerar genomföra kortsiktig politik som är negativ för samhällsekonomin och över tid dessutom dåligt för klimatet.
 

- Förslagen från Miljömålsberedningen bedöms kosta åtminstone 7 000 jobb.
Detta samtidigt som det leder till minskad klimatnytta från produkterna. I äldre skogar avtar kolinlagringen och då har man skogar som både binder mindre kol och ger sämre tillgång till förnybara produkter, säger Per Funkquist.

Rapportens klimatdata är skattad i enlighet med den nya internationella standarden ISO- 13391 Wood and wood-based products — Greenhouse gas dynamics.
 

Dr Peter Holmgren, FutureVistas AB, har arbetat med att utveckla standarden och har också författat rapporten om skogen och skogsindustrins klimatnytta i Sveriges fyra nordligaste län.
 

- Jag brukar säga att vi måste komma ut ur skogen för att se hela klimatnyttan.
En av de mest kraftfulla åtgärder vi kan göra för klimatet är att nyttja en del av det biogena kol som cirkulerar mellan skog och atmosfär, för att därmed kunna minska tillförsel av olja och kol. Skogen spelar alltså en huvudroll i klimatarbetet och min förhoppning är att den nya ISO-standarden ska öka insikten i de träbaserade produkternas stora fördelar, säger Peter Holmgren.

 

Rapporten i sin helhet bifogas som PDF.

För ytterligare information, kontakta:
SCAs pressjour, 060-1933 01