Transportmiljön orsakar många vältningsolyckor med timmerbilar

Mellan januari 2017 och september 2023 hade SCA Skog 105 vältningsolyckor med timmerbilar. Det ger ett snitt på 16 vältningsolyckor per år med den lastbilsflotta på cirka 260 timmerbilar som kör för SCA.

– SCAs viktigaste mål är att alla medarbetare och alla som vistas på våra anläggningar ska komma hem friska och oskadda efter arbetet. Vi arbetar därför sedan länge med att öka säkerheten för våra chaufförer som kör timmerbilar och bidra till tryggare vägar för alla. Vi såg att vi behövde få mer kunskap om vältningsolyckorna och initierade därför detta examensarbete, säger Lars Nolander, logistikchef vid SCA Skog.

Uppdraget gick till Karl Rönnkvist vid jägmästarprogrammet i Umeå.
– Mitt uppdrag var att ta reda på vilka olika typer av vältningsolyckor som skett och försöka se sambanden mellan olyckstyperna och påverkande faktorer. Det finns inga tidigare studier som specifikt har undersökt denna typ av olyckor, utan jag fick använda närliggande forskning som berör tunga transporter, säger Karl som nu arbetar som virkesköpare för SCA.

Olyckor med släp dominerar

Genom att gå igenom inrapporterade tillbud och olyckor kom Karl fram till att olyckor där bara släpet hade vält dominerande med 70 procent. 25 procent av olyckorna var sådana där hela ekipaget hade vält medan strax över 5 procent var olyckor där bara bilen hade vält.  

– Den vanligaste typen av vältningsolyckan var att bara släpet hade vält efter en skogsbilväg. Den näst vanligaste vältningsolyckan var när hela ekipaget välte efter allmän väg, säger Karl.

Många faktorer påverkar

För att få veta mer om faktorerna bakom olyckorna gjorde Karl en omfattande enkät och intervjuade 56 timmerbilsförare.
– Av de chaufförer som svarade var 48 män och 8 kvinnor. Jag fick jättebra respons och alla var väldigt engagerade.

Det finns många faktorer som påverkar när man kör timmerbil, visar enkäten. Enligt de tillfrågade förarna är de viktigaste faktorerna vägunderlaget, vägunderhållet, bredden på vägen och hastigheten. Sedan påverkar även faktorer som lassets tyngdpunkt och ruttplanering samt stress, fokus, och distraktion.

– När jag grupperade faktorerna fick jag fram två tydliga kluster: transportmiljön samt fordonets framförande och lassets tyngdpunkt, säger Karl.

Viktiga slutsatser

Karls analys visar på två viktiga slutsatser.

– Olyckor där bara släpet har vält associeras med faktorerna vägunderlag, vägunderhåll, bredden på vägen samt ruttplaneringen. Hela ekipage-olyckor associeras med faktorerna hastighet, förarens fokus samt om föraren har blivit distraherad, säger Karl och fortsätter:

– Sedan kunde jag se en del geografiska skillnader. Piteå, som har en relativt lätt terräng, står ut med en tredjedel färre vältningar jämfört med det totala utförda transportarbetet. Medan Sollefteå, som har en relativt svår terräng runt Höga kusten, har två gånger så många vältningar jämfört med fördelningen av transportarbetet.   

Värdefull kunskap

Karls undersökning ger SCA ett bra faktaunderlag och flera viktiga insikter.

– Det här är värdefull kunskap för alla som arbetar med virkestransporter. Vi ser ju tydligt att vi måste öka förståelsen för den varierande transportmiljön som våra virkestransporter verkar i, och även öka förståelsen för hur kombinationen lassets tyngdpunkt och hastighet ökar risken för vältningar, säger Lars Nolander, logistikchef vid Industriförsörjning, SCA Skog, och tillägger:

– Nyckeln heter utbildning. Inte bara för de chaufförer som redan arbetar, utan även för blivande chaufförer. Det här är kunskaper som måste läras ut tidigt, redan på gymnasienivå för de elever som går ett transportprogram. Ju tidigare man lär sig rätt metoder desto bättre. Då kan vi förhoppningsvis minska antalet vältningsolyckor.

Studie av osäkra beteenden

Förutom Karls examensarbete som gjordes i samverkan med SLU har SCA initierat ytterligare ett examensarbete som berör timmerbilschaufförer. Undersökningen “Varför individer har ett osäkert beteende vid vissa tillfällen men inte andra. En kvantitativ studie om vilka faktorer som kan bidra till ett säkert beteende” har gjorts av masterstudenten Athir Abdel vid psykologiska institutionen vid Stockholm universitet.

I undersökningen svarade 109 chaufförer på en enkät. Studien visar att ett ledarskap som betonar vikten av säkerhet och lyfter säkerhetsfrågor, tenderar att ha ett positivt samband till säkerhetsefterlevnad och säkerhetsbeteende. En väl fungerande kommunikation har också betydelse och sätter troligen tonen för en positiv säkerhetskultur, vilket kan bidra till säkrare beteenden och minska stress.

– Ledarskapet spelar en avgörande roll för både säkerhetsefterlevnad och säkerhetsbeteende hos förare. För att minska antalet olyckor och förbättra säkerhetsbeteendet och efterlevnaden så är det bra med en utbildning som inte fokuserar på praktiska aspekter, utan snarare på normer och ideal kring människosyn liksom hur man hanterar stress och annat som påverkar körningen, säger Lars och avslutar:

– Så vi ser ett fortsatt utbildningsfokus för åkeriägarna, som sedan får genomföra vidareutbildning av de egna förarna inom sina företag. Och det är ju precis så vi har valt att arbeta med vårt omfattande säkerhetsarbete ”Inte en till 3.0” – vi ska ha fokus på ägarna och göra dem till fanbärare för chaufförerna.