Tio år med Sörgraninge mångfaldspark

Oktoberfredagen var kylig men solig när referensgruppen träffades vid SCAs fångstgrop vid den södra infarten till parken. Vid årets möte deltog representanter från Länsstyrelsen Västernorrland, Ångermanlands ornitologiska förening, Naturskyddsföreningen, Graningebygden samt inventeringsföretaget Foran och SCA.

– Den här fångstgropen lät SCA lät bygga till invigningen, så att besökare får möjlighet att se hur groparna kunde se ut. I år har vi rustat upp den med nytt virke och nya luckor, berättade Mikael Berg som arbetar med parken för SCAs räkning och tillade:

– En viktig del i parkens utveckling är att vi 2019 utvidgade den och därmed näst intill fördubblade arealen till dagens 3 147 hektar.

ÅGP-landskap

Mikael passade på att berätta om SCAs nya riktlinjer för anpassad skötsel i de produktionsskogar som finns i SCAs utsedda ÅGP-landskap. Tanken är att redan tidigt göra olika åtgärder för att kunna gynna olika arter.

– SCA har tio ÅGP-landskap, som totalt omfattar 73 000 hektar. Landskapen har valts ut efter förekomsten av arter som har skogen som livsmiljö och som missgynnas av skogsbruk. Vi arbetar med tallandskap och lövlandskap. Inom landskapen ska vi anpassa skötseln av all produktionsskog för att förbättra förutsättningarna för ÅGP-arter och SCAs ansvarsarter på landskapsnivå.

Exempel på åtgärder är att vid föryngringsavverkning inom tallandskap så ska minst 25 tallar/ha lämnas som evighetsträd medan 10st tallar/ha ska katas. I gallring ska 20 tallar/ha friställas med fyra meters radie och katas.

Gruppen tog sig en snabb titt på de tallar som katades 2014 intill fångstgropen och där SCA nu har röjt och friställt träden. Gruppen diskuterade kort olika metoder för katning och vad som kan ge mest nytta och det faktum att man faktiskt inte vet det, då det tar tid att få fram resultat.

Åtgärda vandringshinder

Därefter besökte gruppen utloppet från Spångsjön där det finns rester av ett skibord från den tid då virke flottades i Höån. Under 2022 gjorde SCA och Graninge fiskevårdsområde en åtgärd i utloppet för att fisk skulle kunna vandra upp till Spångsjön. Gruppen konstaterade att det dessvärre inte fungerar som det var tänkt och att fyllnadsmaterial mot vägen har spolats bort av regn, vilket innebär att åtgärden måste göras om för att skapa fria vattenvägar.

– Troligen måste utloppets övre del breddas för att sänka strömhastigheten och rörelseenergin i vattnet. Dessutom behöver nog de återstående delarna av skibordet tas bort helt, sade Mikael.

Många marksvampar

Nästa besökspunkt var den naturvårdsbränning som gjordes på Pimptjärnsmon 2017. Magnus Andersson, som inventerat området varje år sedan bränningen, guidade och berättade om området och de speciella arter av marksvampar som finns där.

– Totalt har jag hittat 29 rödlistade marksvampsarter här, vilket måste vara svårslaget. Varje år har någon nykomling visat sig, och i år hittade jag både lakritsmusseron och torrmusseron, berättade Magnus. I området bredvid, som inte brändes, finns det också marksvampar. Men eftersom markskiktet är tjockare där så visar sig inte svamparna lika ofta. En bränning gör det möjligt för solen är värma marken bättre, vilket gynnar svamparna.

Mikael poängterade att SCA har låtit göra regelbundna inventeringar i parken under årens lopp.

– Det ger bra information om olika arters förekomster och utveckling, sade Mikael. Parken har också varit föremål för många exkursioner och besök, vilket är roligt.

Viktigt med bränningar

Gruppen diskuterade sedan vikten av att kunna göra naturvårdsbränningar på valda områden. I parken har det utförts 12 bränningar totalt, på mer än 100 hektar. Både SCA och länsstyrelsen konstaterade dock att det på senare år har blivit svårare att få utföra bränningar rent generellt eftersom berörda samebyar ofta säger nej.

Efter lunchen besökte gruppen den naturvårdsbränning i en tallskog intill Björnberget som utfördes 2014.

– Det är otippat mycket lövträd här nu! SCA lät göra en insektsinventering 2019 med hjälp av experten Lasse Vikars. Han kontrollerade tre olika brandfält och hittade 162 insektsarter varav många var signalarter för lövskog, berättade Mikael.

Till gruppens stora förtjusning lyckades Magnus Andersson snabbt hitta tre rödlistade vedsvampar på bränd tallved, blodticka och två exemplar av den sällsynta apelsintickan.

Vid ett kort stopp vid parkens gamla kolugnar, som är från andra världskriget, konstaterade gruppen att ugnarna eventuellt måste rivas på grund av säkerhetsskäl, då rasrisken är stor.

Mer lövträd

Därefter for gruppen till ett område på 20 hektar som röjdes 2019 för att skapa lövdominerad skog.
– Området avverkades 2007 och planterades med gran 2010 men granen växte dåligt och i stället för att göra om markberedning och plantering beslöt vi istället att låta skogen utvecklas till en lövdominerad blandskog, sade Mikael. Området röjdes 2019 och i dag är ungskogen ca sex meter hög och 60 procent av träden är björk. Det är positivt då SCA arbetar för att skapa mer lövskog.

– Den här skogen och i andra fina lövområden i närheten gör att det finns potential för vitryggig hackspett, sade ornitologen Thomas Birkö

Dagens sista besöksmål var den nu färdigställda restaureringen av torvtäkten på Per Ola-myren, där återvätningen tydligt syntes i de stora vattenspeglarna som har bildats.

– Det var en lyckad träff, och kul att tillsammans få uppmärksamma de tio år som har gått. För oss på SCA är dessa träffar värdefulla, både för att skapa ett kontaktnät, utbyta erfarenheter och att få lära oss mer, säger Mikael.

Foto:Misan Lindqvist