Referensmöte i Tjäderbergets mångfaldspark

I år är det tio år sedan Tjäderbergets mångfaldspark invigdes och sedan dess har det varje år hållits ett så kallat referensgruppmöte med olika intressenter. Årets referensgruppmöte hade 20 deltagare från Länsstyrelsen Västerbotten, Naturskyddsföreningen, Turistföreningen södra Lappland, SLU, Skogforsk och SCA.
– Många av deltagarna har varit med länge, vilket är väldigt roligt. Vi har några före detta skogligt yrkesverksamma som numera är ”jobbonärer” och som fortsätter att engagera sig i parken och kommer till våra möten, säger Ulf Hallin, naturvårdsspecialist vid SCA och parkansvarig, samt värd för mötet.

Dagen inleddes med en kort genomgång av vad som hänt i parkens sedan mötet 2023.– Vi har nu planterat i de luckhuggningar som vi gjorde i contortatallbestånd. Luckorna i ett område har planterats med enbart tall medan det andra luckhuggna contortabeståndet har planterats med olika trädslag, i form av tall, gran, vårtbjörk och lärk, berättade Ulf.

Tanken är att se hur SCA kan avveckla contortatallskog utan att skapa stora kalytor, och att åstadkomma en föryngring i luckorna innan den kvarvarande contortatallskogen avverkas.
– Vi hoppas att den framtida skogen ska bli en varierad skog med olika trädslag och olika åldrar på träden, sade Ulf.

Gruppen konstaterade att det blir intressant att se hur det går med luckhuggningen, och om det även kommer att dyka upp självföryngrad contortatall.

Ulf berättade också att i början av 2024 upptäcktes ett oväntat besök i ett område som hägnats för att skydda lövträd, med fokus på sälg.
– Det visade sig att en älgtjur hade bosatt sig inne i hägnet. Så det var inte mycket sälg kvar. När vi försökte mota ut älgen gick den till attack, men efter att vi klippte upp stängslet gav den sig av och allt slutade väl. Nu är väl frågan om vi kanske ska ta bort hela stängslet.

Gynna lövträd

Det senaste året har det gjort ett par röjningar i parken, med fokus på att gynna lövträd. Tjäderbergets mångfaldspark med omnejd är klassat som en av de tre mest värdefulla lövvärdestrakterna i Västerbotten av Länsstyrelsen Västerbotten, eftersom man har hittat många ovanliga arter här som är knutna till just lövträd. Gruppen passade på att prata om lövgynnande åtgärder och ÅGP-arter knutna till lövträd (ÅGP står för åtgärdsprogram som Naturvårdsverket utsett för att gynna vissa hotade arter).

–  SCA har utsett flera ÅGP-områden på sin mark, varav ett finns här i parken, förklarade Ulf. I sådana områden vill vi tidigt främja och utveckla exempelvis lövvärden i våra olika åtgärder. Det betyder att vi till exempel lämnar en del lövträd redan i röjning. Vi har också anlitat insektsexperten Lars-Ove Wikars för en inventering av vedskalbaggar på björk nu i höst och den rapporten kommer inom kort.

Forskning om katade tallar

Forskaren Mats Dynesius vid SLU har gjort en katningsstudie i bland annat Tjäderberget och han berättade om resultaten så här långt. Studien omfattar ett stort antal tallar på myrmarker och hällmarker som katades och ringbarkades för fem år sedan, för att se om sådana åtgärder kan gynna skalbaggar som behöver död ved för att klara sig. Mats fångade in skalbaggar både före och efter åtgärderna samt i referensområden i närheten.

– Det jag kan se är att flera vanliga skalbaggar verkar gynnas av nyligen skadade eller döda tallar, eftersom de ökade i antal efter åtgärderna. Antalet rödlistade arter var dock alldeles för få för att jag ska kunna dra några slutsatser om de gynnas eller inte. Kanske kan det finnas en risk med dessa naturvårdande åtgärder, om vi mest gynnar vanliga arter som kanske konkurrerar ut de mer sällsynta.

Därefter berättade jägmästarstudenterna Emma Mattsson och Lena Osterman om sina examensarbeten, som de gör vid sidan om Mats studie.

– Vi undersöker mortaliteten hos de katade och ringbarkade tallarna samt hur tillväxten ser ut fem år efter katningen. Tanken är kunna ge rekommendationer om vilka träd som man ska kata för att få bästa effekt. Nu är vi inne i fältdelen och samlar in prover, och sedan börjar analysdelen, berättade Emma och Lena.

Anna-Lena Axelsson från SLU passade på att tipsa gruppen om hemsidan silvaboreal.com som är en databas för skogliga fältförsök. Tanken är att samla alla studier som görs i Sveriges skogar, på en gemensam plats.

Contortatall

Efter lunchen gav sig gruppen ut för att titta på ett område där Ulf Hallin i somras lät kata  och ringbarka både björkar och tallar på olika sätt för att skynda på trädens åldrande, så kallad veteranisering. Målet är att försöka skapa död ved för att gynna arter som behöver sådan ved.

– Vi har bland annat provat en metod där vi har borrat i träden med en specialborr som vidgar hålet inne i stammen. Det skulle kunna efterlikna de hål som hackspettar gör. Det skulle kunna bli en inkörsport för svampar som gör trädet ihåligt och kanske skapar en högstubbe i framtiden.

Gruppen besökte sedan ett bestånd där SCA avverkat 40-årig contortatall och därefter markberett. I området finns nu självföryngrad tall kvar. Gruppen diskuterade bland annat om man ska lämna högstubbar av contorta eller inte. Några givna svar kom man dock inte fram till. I ett annat contortatallbestånd som avverkats för virkesproduktion diskuterades trädslagsvalet efter markberedningen och här enades gruppen om att vårtbjörk kunde vara ett intressant alternativ.

 – På sikt ska all contortatall i parken avvecklas men vi tar det pö om pö, förklarade Ulf. Vi sköter contortatallen med produktionsfokus tills dess.

Ulf var nöjd med årets referensgruppmöte.

– Det är alltid givande att få träffas, gå ut i olika bestånd och diskutera, för att få in olika synpunkter. Vi använder ju våra mångfaldsparker till en hel del studier och försök och då är det extra viktigt att få diskutera resultat och vad vi kan lära oss.