Klargörande med anledning av frågor om skogsvärdering med mera

Med detta dokument vill SCA bidra till klarhet avseende frågor som framförts de senaste veckorna kring storlek och värdering av SCAs skogstillgångar, avverkning i relation till skogstillgångar, skogsskador samt redovisningsrelaterade frågeställningar.

Välskötta skogar och tydlig redovisning är sedan länge centrala framgångsfaktorer för SCA. Vår ambition är att alltid vara transparenta och tydliga rörande bolagets bedömningar och vad dessa grundar sig på.

Vi önskar med denna redogörelse klargöra sakförhållanden rörande skogstillgångar, skogsvärdering, avverkning, skogsskador och redovisningsrelaterade frågeställningar.

Vår ambition är att klargörandena ska ge en tydlig och klar bild av hur bolagets långsiktiga arbete för ökade skogstillgångar skapar förutsättningar för värdeskapande över tid samt för SCAs fortsatta utveckling.

Skogstillgångar

SCA gör återkommande egna inventeringar av bolagets skogar och har gjort så sedan 1947. Inventeringarna ligger bland annat till grund för strategiska beslut rörande långsiktig skogshushållning och virkesförsörjning. Resultaten från inventeringarna jämförs med Riksskogstaxeringens data.

Riksskogstaxeringen genomförs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges statistikansvariga myndighet för officiell statistik om skogarnas tillstånd och förändring. SLU inventerar årligen provytor över hela Sverige och tar fram statistik på nationell och regional nivå. SCA uppdrar till SLU att kvantifiera skogstillgången baserat på provytor inom bolagets mark, vilket ger en oberoende verifiering. SLU:s resultat ligger i linje med SCAs egna mätningar. SCAs inventeringar tenderar snarare visa en lägre totalvolym i jämförelse med Riksskogstaxeringens data.

Industristandarden för att redovisa den produktiva skogstillgången är skogskubikmeter¹ (m³sk) per hektar produktiv skogsmark. Det är en central siffra för att bedöma skogstillgångarnas storlek och framtida tillgång på skogsråvara.

SCA har i Års- och hållbarhetsredovisningen för 2022 redovisat skogstillgångar i Sverige om samman­lagt 260 000 000 skogskubikmeter på 2 011 000 hektar produktiv skogsmark, det vill säga i genomsnitt cirka 129 skogskubikmeter per hektar (m³sk/ha).

Genomsnittet ligger väl i linje med jämförbara redovisningar som andra svenska skogsbolag gör i sina årsredovisningar².

Skogsvärdering

Skogsmark ses som en realtillgång med låg risk, och som även ger ett skydd mot inflation. Skogen växer oavsett konjunktur samtidigt som efterfrågan på förnybar råvara förväntas fortsätta öka.

I likhet med andra större skogsbolag baserar SCA sedan 2019 sin värdering av skogstillgångar i Sverige på genomförda skogsmarkstransaktioner. Värdet av SCAs skogstillgångar beräknas genom att den genomsnittliga prisnivån i transaktionerna, i de geografiska områden där SCA äger skog, volymviktad baserat på hur SCAs skogstillgångar är fördelade geografiskt, tillämpas på SCAs virkesförråd.

Marknadsstatistik inhämtas från två oberoende leverantörer, Ludvig & Co och Svefa. För att säkerställa att mängden transaktioner ger en så korrekt bild som möjligt av marknadsvärdet används ett treårigt genomsnittligt marknadspris.

Ludvig & Co:s statistik är baserad på skogsmarkstransaktioner mäklade av Ludvig & Co. I data­under­laget ingår endast överlåtelser av objekt som varit utbjudna på den öppna marknaden.

Svefas statistik är främst baserad på lagfartsdata för skogsfastigheter. I syfte att leverera en robust statistik filtrerar Svefa bort transaktioner som innefattar mindre än 10 hektar skog, transaktioner där skogen utgör mindre än 75 procent av transaktionsvärdet och objekt som klassificeras som speciella objekt.

I den sista kategorin som filtreras bort ingår objekt där det kan finnas andra värdepåverkande faktorer än prissättningen på skogsmarken. Exempel på det kan vara vindkraftsetableringar eller överlåtelser mellan juridiska personer som typiskt sett sker till högre prisnivåer än övriga skogsfastighetsöverlåtelser.

Svefa filtrerar också bort transaktioner med extremvärden, exempelvis transaktioner där virkesförrådet är väldigt lågt per hektar. Det sker för att filtrera bort missvisande data eller sådant som inte är relaterat till skogsbruk.

SCAs egna skogsmarkstransaktioner utgör endast en liten del av det dataunderlag som ligger till grund för skogsvärderingen. SCAs andel som köpare eller säljare i Ludvig & Co:s dataunderlag för de fyra nordligaste länen uppgår sammanlagt för 2022 och 2023 till cirka fyra procent av den totala köpeskillingen för skogsmark och cirka två procent av antalet transaktioner, se Ludvig & Co, andel av transaktioner & andel av köpeskilling. I Svefas dataunderlag utgör SCAs transaktioner under samma tidsperiod cirka två procent, sett till andel av det totala transaktionsvärdet så motsvarar SCAs andel ca åtta procent, se Svefa, angående urval av ortsprismaterial.

En stor del av SCAs egna skogsmarkstransaktioner sker i form av fastighetsreglering eller riktade transaktioner som i begränsad utsträckning resulterar i någon data i underlagen. Därmed ingår endast en del av SCAs transaktioner i Svefas dataunderlag. I Ludvig & Co:s dataunderlag ingår endast av Ludvig & Co mäklade transaktioner av objekt som varit utbjudna på den öppna marknaden.

Den genomsnittliga transaktionsstorleken i SCAs skogsvärdering har under de senaste åren legat på mellan 60 och 137 hektar. Skogsfastigheter i den storleken i norra Sverige förvärvas sällan för andra ändamål än skogsbruk.

Privata skogsmarkstransaktioner utgör en stor del av det statistiska underlag som SCA erhåller och som ligger till grund för skogsvärderingen. Detta då antalet bolagstransaktioner är för få för att nå ett robust statistiskt underlag för skogsvärdering. Större skogsinnehav och skogsinnehav som ägs av juridisk person har historiskt handlats till en premie mot mindre skogsfastigheter. Se Svefas presentation (från sidan 21) från SCAs kapitalmarknadsdag i november 2022.

Det totala värdet av SCAs skogstillgångar fördelas på biologiska tillgångar och mark. För att fastställa värdet på biologiska tillgångar används en DCF-modell (diskonterade kassaflöden). När kassaflöden diskonteras används en avkastningsränta som speglar det avkastningskrav som krävs för att de diskonterade kassaflödena ska motsvara det totala verkliga värdet enligt gällande marknadsstatistik. För 2022 använde SCA en diskonteringsränta uppgående till 3,5 procent efter skatt och för 2023 en diskonteringsränta uppgående till 3,6 procent efter skatt, vilket är i linje med den som används av andra större skogsbolag. Avkastningskravet för investeringar i skogstillgångar speglar skogens långa cykel, och den påverkas inte av kortfristiga variationer i marknadsräntor. Eftersom det totala värdet på skogstillgångar baseras på marknadsstatistik för områden där SCA äger skog, påverkar diskonterings­räntan endast fördelningen mellan biologiska tillgångar och marktillgångar.

Pris för vedråvara i norra Sverige

Värdet på skogen påverkas positivt av högre priser på vedråvara (timmer och massaved). Priserna på vedråvara har ökat de senaste åren medan priserna för exempelvis sågade trävaror har sjunkit under motsvarande period.

I grafen nedan visas utvecklingen av SCAs pris på massaved och timmer tagen från rapport­presentationen för det fjärde kvartalet 2023.

Avverkning i relation till skogstillgångarna

SCAs råvaruflöde består av två delar: virke från den egna skogstillgången och inköp från andra markägare. Bolaget har en självförsörjningsgrad på vedråvara på omkring 50 procent. Resterande 50 procent består av externa köp från större och mindre privata skogsägare.

Grunden för råvaruförsörjningen från egen skog är bolagets avverkningsplan som uppdateras löpande för att kvantifiera avverkningsnivåer under de kommande fem till tio åren baserat på skogstillgången och den förväntade utvecklingen över mer än ett sekel framåt i tiden.

Prognoser för avverkning i egen skog och stående virkesvolym beskrivs på sidan 28 i SCAs Års- och hållbarhetsredovisning för 2022. Principen som styr denna planering är att råvaruförsörjningen från skogen ska kunna öka gradvis över tid genom ett aktivt skogsbruk.

Principen har tillämpats sedan bolagets första inventering av dess tillgångar gjordes 1947. Utvecklingen följs upp via kontroller mot Riksskogstaxeringens provytor. De beräkningar som SLU gjort, via Riksskogstaxeringens provytor på SCA-mark, visar även de tydligt på ett stadigt ökande virkesförråd på SCAs marker.

Det är en utveckling som möjliggörs av att den avverkade volymen är lägre än den tillväxt som sker i skogen, kombinerat med investeringar i ökad tillväxt bland annat genom aktiv skogsvård och förädling av skogsplantor. SCA avverkar cirka 70 procent av den årliga tillväxten i det produktiva skogsinnehavet.

Skogsskador

Förekomsten av skador på den svenska skogen påverkar skogsägare på olika sätt och är någonting alla i näringen förhåller sig till, planerar för och gemensamt försöker motverka.

SLU genomförde under 2022 en inventering av ungskogarna i norra Sverige och fann i den att älgbetes­skador är den vanligaste orsaken till skogsskador³.

Betesskador från djur är vanligt förekommande i hela landet och är till sin natur inte bolagsspecifik. Dessa skador kan också minskas genom en aktiv viltförvaltning.

En annan vanlig skogsskadetyp är angrepp av svampen Törskate. Den förekommer enligt Riksskogs­taxeringen på omkring en procent av tallarna i Norrlandslänen, med en högre andel (5‑10 procent) i Norrbotten⁴, där SCA har strax över 10 procent av sitt virkesförråd.

Samtidigt har forskningsinstitutet Skogforsk visat att Törskate har en relativt måttlig påverkan på tillväxten i tallbestånd⁴. Det pågår också forskning, i vilken SCA medverkar, för att hitta metoder för att förebygga skador från svampen.

Redovisningsrelaterade frågeställningar

Samtliga finansiella skulder ingår i SCAs års- och kvartalsrapportering. I Års- och hållbarhets­redovisningen för 2022 återfinns uppgifterna, som omfattar företagscertifikat och kreditfaciliteter, på sidan 119-120.

Företagscertifikat
Företagscertifikat redovisas i balansräkningen under Kortfristiga finansiella skulder, på raden Lån med kortare löptid än 1 år, se figur 1. Vid utgången av 2022 och därmed i årsredovisningen var det redovisade värdet 597 MSEK av det emitterade beloppet om 600 MSEK.

Företagscertifikaten har även tagits med i upplysningstabellen för bilaterala lån på raden Bilaterala lån med löptid mindre än 1 år. Exklusive företagscertifikat var beloppet 714 MSEK, se figur 2.

¹ I beloppet 5 130 MSEK ingår även kommande amorteringar som redovisas i balansräkningen som Amorteringar inom 1 år, 298 MSEK, se figur 1.

Varje kvartal publicerar SCA en översikt över skuldernas förfalloprofil och andelen finansiering från olika lånekällor. I denna översikt framgår även företagscertifikat i de fall de ingår i skulden. Publiceringen sker på SCAs hemsida under rubriken Finansiering och låneprogram.

Kreditfaciliteter
SCAs kreditfaciliteter tydliggörs i not E4 på sidan 120 i Års- och hållbarhetsredovisningen för 2022, där rambelopp, förfall och utnyttjat respektive outnyttjat belopp framgår. Förfall avser förfall på respektive kreditfacilitet. Detta ska ej förväxlas med förfall på utnyttjat belopp under faciliteten. De utnyttjade beloppen var vid utgången av 2022 lån med slutförfall mellan 2029 och 2031, varför de rapporterades i balansräkningen som en del av Långfristiga finansiella skulder på raden Andra långfristiga lån med löptid mer än fem år.

I syfte att upplysa om SCAs likviditetsreserv redovisas outnyttjad del av kreditfaciliteter i SCAs kvartals­rapporter under avsnittet Finansiering.

Nettoskuld
Nettoskulden beräknas i enlighet med nettoskulddefinitionen som anges i Års- och hållbarhets­redovisningen för 2022. Hur beräkningen går till och vad som ingår framgår av SCAs Års- och hållbarhets­redovisning för 2022, sidan 94.

Eventuella frågor

För det fall du har några frågor med anledning av detta klargörande, vänligen kontakta SCAs avdelning för investerarrelationer genom ir@sca.com.

Andreas Ewertz
Ekonomi- och finansdirektör

Den här artikeln i pdf-version

Fotnoter:

1. Måttet skogskubikmeter representerar volymen av trädens stammar inklusive bark, men exklusive grenar, stubbar och rötter.

2. Se Stora Ensos årsredovisning 2022 på sidan 171 respektive Holmens årsredovisning 2022 på sidan 17.

3. Wulff, S. m.fl. 2022. Inventering av skador på ungskog 2022i Norrbottens, Västerbotten, Västernorrland och Jämtlands län. Nationellt riktad skogsskadeinventering, SLU

4. Fredriksson, E. m.fl. 2023. Produktionsnedsättning i törskateangripen gallringsskog. Arbetsrapport 1163-2023, SkogForsk.