Framtidens skogar börjar med kottplockning

”Endast bästa möjliga frö är gott nog” står det att läsa i en SCA-broschyr från 1958, som beskriver dåvarande SCAs tallfröodling. Det är en slogan som håller än i dag, menar Ove.

– Så är det. För om vi ska få fram plantor med bra kvalitet och hög tillväxt måste vi ha bästa möjliga frömaterial som är anpassat efter olika regionala växtförhållande. Därför har vi fröodlingar på olika platser i både norra och södra Sverige för gran, tall och contortatall.

Många liter kottar

För att få fram ett halvt kilo frö krävs ungefär 100 liter kottar. Varje år plockar NorrPlant runt 100 000  liter kottar för att klara SCAs årliga plantproduktion på cirka 110 miljoner plantor.

– Odlingarna för tall- och contortatallfrö ger ofta bra skördar varje år. Gran däremot är lite svårare eftersom den inte blommar lika ofta. Men de år som granen blommar kan vi få mycket frön. Vi kan frysa in frön och ha på lager och så köper vi även en del frö, förklarar Ove.

En av SCAs tallfröodlingar heter Skeppsholmen och ligger granne med Sundsvall-Timrå flygplats. På den 12 hektar stora odlingen står cirka 3 800 tallar i långa rader, men de ser inte riktigt ut som de tallar man ser i skogen.

– De är mer buskformade, eftersom vi toppar och beskär träden regelbundet för att lättare komma åt att plocka och för att främja tillväxten av kottar, förklarar Ove. De här träden är inte heller riktiga träd utan så kallade ympar.

Avlar på de bästa träden

Att få fram rätt frön och rätt träd är en konst i sig, där ympning spelar en central roll. Dagens trädförädling går tillbaka till 1940-talet då forskare insåg att skogsbruket hade mycket att lära av jordbruket, som jobbat med förädling i tusentals år för att kunna öka tillväxten och kvaliteten på olika grödor.

Det började med att man valde ut de allra finaste träden. Sedan drev man upp plantor från deras frön och planterade ut avkommorna i försöksområden för att följa hur det gick för dem. Försöksområdena har olika förutsättningar när det gäller klimat och andra faktorer. En del träd klarar sig bättre i en miljö, men sämre i en annan.

– För att vi ska få många exemplar av de utvalda träden ympar man in dem på ”vanliga plantor”, precis som man gör när man ympar äppelträd. De sätts sedan ut i fröodlingar. När ymparna växer  upp till träd och börjar blomma så korsar de sig med varandra helt naturligt, även om det också förekommer en del bakgrundspollinering genom att det blåser in pollen från skog runt omkring, berättar Anders Tolblad, gruppchef för frö och sådd på NorrPlant.

En generation frön tar cirka 20 år att få fram, från valet av föräldraträd tills det finns färdigt frö.

– I dag kan vi erbjuda frön från tredje generationens fröodlingar, vilket betyder att de plantorna ger skogar som växer hela 25 procent bättre än oförädlade. Ifjol anlade vi vår första fröodling för fjärde generationens frö, säger Anders.

Mycket arbete

Att sköta fröodlingar tar mer tid än man kanske tror.
– Att beskära och toppa träden tar tid. Sedan röjer vi bort sly och annan vegetation runt alla träd och har koll på sorkskydden som sitter längs stammen. Vi behöver också se till att odlingarnas stängsel håller ute hungriga älgar, säger Ove.

På Skeppsholmens fröodling har regnet börjat falla, men det påverkar inte NorrPlants fyra medarbetare som gör sig redo att plocka kottar från varsin bomlyft.

– Vi har både egen personal och entreprenörer som plockar kottar. Vi börjar i september och håller på in i november. Kottplockning pågå i alla väderlekar, bortsett från åska och kraftig vind, säger Ove. Säkerheten är a och o när det gäller kottplockning, för här är det arbete på hög höjd som gäller.

Bästa jobbet

I en bomlift i utkanten av alla rader med träd rattar Sofia Lindgren vant spakarna så att korgen kommer nära kottarna. Hon har arbetat med kottplockning varje höst i över tio år och plockar raskt ihop kottar som hon lägger i ett stort plåtrör.

– Det här är roligt, ett riktigt favvojobb, säger hon och slänger ännu en näve kottar i plåtbehållaren. Jag jobbar vanligtvis i såddhallen, men när sådden är klar är det kottplockning som gäller. Jag gillar att vara ute. Oftast lyssnar jag på poddar om mord medan jag plockar.

Sofia har med åren utvecklat riktiga ”kottögon”, för det gäller nämligen att kunna se skillnad på gamla kvarlämnade kottar och de nya som ska plockas in.

– Det är inte så svårt, för de gamla har öppnat sig mer. Men regnar det som i dag så sluter de sig, så regn är inte det optimala vädret, säger hon. Sedan är det bra att inte få med så mycket barr och grenrester med kottarna.

När plåtrören i bomliften är fulla med kottar tömmer Sofia dem i soptunnor som står utställda på odlingen. Tunnorna transporteras till Wifstamons plantskola där kottarna får eftermogna i växthusen innan de läggs i kyllager för att så småningom tömmas på sina frön.

Noga kontroller

All fröodling och plantförädling sker under noggranna kontroller. Huvudansvaret vilar på Skogforsk, skogsbrukets forskningsinstitut, som vägleder alla som har fröodlingar och odlar plantor.

– Kvaliteten är otroligt viktig när det kommer till frö. Vi skickar alltid kottprover till Skogforsk innan vi börjar plocka. Sedan har varje fröodlingsin egen registrering och ett stambrev, för att man ska ha koll på fröets härkomst. Varje skörd ska dessutom registreras och godkännas av Skogsstyrelsen innan fröna får användas i sådd. Sedan tillkommer olika plantprover, berättar Ove och avslutar:

– Det är rätt häftigt med tidsperspektivet, för de kottar och frön som vi samlar in nu ger träd som ska skördas om 80 till 100 år.

Foto: Michael Engman och Misan Lindqvist