SCA värnar naturvärden i Lögdö bruk
- Nyhet
- Skog
Under våren har SCA påbörjat flera naturvårdande åtgärder i Lögdö bruk, ett gammalt bruksområde i Timrå kommun. Målet är att bland annat att gynna lövskog, med fokus på gråal, och att bevara den fridlysta växten sötgräs.
Lögdö bruk är ett före detta järnbruk som anlades 1685 och som i dag är ett populärt rekreationsområde. Ljustorpsån rinner genom området liksom både Aspån och Masugnsbäcken. Bruksområdet är numera ett kulturreservat som Timrå kommun har inrättat, men delar av reservatsmarken och den intilliggande marken ägs av SCA.
Många olika värden
– Området har många olika värden inklusive lövdominerade landhöjningsskogar och en stor mängd gamla och döda lövträd, och en stor förekomst av sötgräs, som är fridlyst. För att bevara dessa tidvis översvämmande naturmiljöer och sötgräset inrättades ett Natura 2000-område här som kallas Masugnsgrundet. Området är dock inte skyddat som naturreservat, utan ligger fortfarande i SCAs ägo, berättar Emelie Westin, naturvårdsspecialist vid SCA Skog.
Efter en förfrågan från både vitryggsgruppen i BirdLife Medelpad (en grupp som värnar vitryggig hackspett) och Lögdö Bruks intresseförening har SCA tagit fram en skötselplan för skogarna i Lögdö.
– Vi har gjort flertalet fältbesök med olika intressenter och hållit ett samråd med lokalbefolkningen och berörda intressegrupper. Dessutom har vi gjorde en sötgräsinventering på en del av området och så har vi haft samråd med Skogsstyrelsen angående hantering av sötgräs och de nyckelbiotoper som finns här. Jag fick även väldigt bra hjälp av Mattias Edman från vitryggsgruppen med inventeringar, säger Emelie.
Flera åtgärder
Nu gör SCA naturvårdande åtgärder och andra anpassningar i området.
– Lövskogarna missgynnas av för tät och skuggig livsmiljö, så som det blir när granen växer in och tar över. Enligt experter och tidigare erfarenheter ska också sötgräset missgynnas av alltför stor graninväxt, men i det här området verkar sötgräset ändå klara sig bra i den täta granskogen. Det viktigaste är att sötgräset inte friställs på en kal yta, eftersom det inte klarar av att tävla mot den vegetation som uppstår på ett hygge, säger Emelie och fortsätter:
– Vi behöver därför se till att andelen gran minskar rejält för att inte granarna ska ta över och konkurrera ut andra arter, samtidigt som vi gör åtgärder på ett klokt sätt som inte förstör för sötgräset. Där vi tar bort många träd kommer vi att föryngra med lövträd.
Potential för vitryggig hackspett
Emelie och representanter från vitryggsgruppen i BirdLife Medelpad har också varit ute i området, för att se vad som kan göras för fågellivet.
– BirdLife Medelpad anser att Masugnsgrundet och Lögdö bruk är del av det område i
Medelpad som har störst potential för att kunna återskapa ett revir för den mycket sällsynta vitryggiga hackspetten. Det är en hackspett som har höga krav på sin livsmiljö och behöver gott om stora områden med lövdominerad skog och gott om döda lövträd som den kan leta mat i, säger Emelie
SCA kommer tillsammans med vitryggsgruppen att ringbarka vissa granar för att de på sikt ska dö och även avverka vissa granar.
– I ett första skede börjar vi med de redan öppna och lövdominerade delarna, och ringbarkar klenare granar. Grövre granar ska fällas med motorsåg och barkas, så att inte granbarkborrar får fäste där, men det görs när fåglarnas häckningsperiod är över, förklarar Emelie.
Bromsa tillväxten av gran
Ringbarkning och fällning av granar som växer i de lövdominerade partierna bidrar till att bromsa den pågående igenväxningen med gran, och som på andra håll på Masugnsgrundet helt har trängt undan gråalsskogen.
– Vi hoppas att yngre lövträd kan etablera sig och växa på sig efter våra åtgärder. I de rent grandominerade delarna ska vi också fundera på hur vi ska gå till väga för att öka ytan med lövdominerad skog, samtidigt som vi tar hänsyn till sötgräset och den döda gråalsveden. Det återstår att se om vi kan göra maskinella åtgärder eller inte.
Åtgärderna omfattar inte Natura 2000-området eftersom det krävs särskilt tillstånd för att göra åtgärder där.
– Framöver kanske vi kan åtgärda även det området, om vi får tillstånd, säger Emelie. Det ska bli spännande att följa utvecklingen av området och se vad våra åtgärder leder till. Det vore fantastiskt roligt om vitryggig hackspett på sikt flyttar in. Det är såklart att sikta riktigt högt, men vem vet. Hur som helst kommer våra åtgärder att gynna arter som behöver lövträdsmiljöer och inte är fullt så arealkrävande, som till exempel mindre hackspett. Det känns bra!
Foto: Emelie Westin