Ordning och reda när SCA bygger broar

SCA har över 2 600 mil vägar på sin mark, och varje år bygger och upprustar man ca 70-80 mil vägar. Med så många vägar finns det också gott om broar.

– Vägar och broar är en central fråga för att vi ska komma åt att avverka och sköta vår skog. SCAs broverksamheten är rätt omfattande – vissa broar äger vi ju själva medan andra är delägda via vägsamfälligheter, säger Tomas Johansson, verksamhetsutvecklare vid stab teknik och digitalisering, och tillägger:
– Att bygga broar är kostsamt, och därför ska alla andra alternativ vara uteslutna innan vi börjar fundera på en bro eller ersätta en befintlig. Och när vi väl bygger ska bron vara av hög kvalitet och ha en lång livstid.

–  Att bygga en bro är en process där vi måste ha god framförhållning, i vissa fall flera år, så det gäller att ta med det i beräkningen om man planerar en avverkning där det krävs en bro för tillgängligheten, säger Andreas, som har haft stort fokus på broprojekt inom SCA på senare tid.

Strikta regler

Brobyggnationer är omgärdade av en rad regler och riktlinjer. Trafikverket, som sköter det allmänna vägnätet, har ett strikt regelverk som gäller oavsett brons storlek och trafikfrekvens. Men skogsnäringen har inte haft någon särskild brostandard – tills SCA tog tag i saken och fick med sig Sveaskog och Stora Enso i arbetet.

– Tidigare kunde våra broar se ganska olika ut, beroende på behov och geografi. Men med hjälp av en konsultfirma har vi tagit fram ritningar för en standardbro, en så kallad stålbalkbro. Den har en underbyggnad av färdiga betongfundament, stålbalkar och en farbana av trä och lever upp till Trafikverkets normer för det allmänna vägnätet, säger Tomas. Dessa normer måste vi följa på en bro med statsbidrag. På egna vägar utan statsbidrag följer vi den normen också men med vissa undantag

– En standardbro är jättebra, eftersom det innebär att det bara är en teknik man måste lära sig som beställare. En standardbro förenklar också byggprocessen och kortar byggtiden, konstaterar Andreas.

Använda för bidragsbroar

Standardbron klarar upp till 12 meters spännvidd, till skillnad från valvbroar av plåt som har en praktisk gräns på cirka nio meter. Tack vare att standardbron är framtagen för att klara Trafikverkets normer kan den användas för så kallade bidragsbroar. Det är broar som är till nytta för flera parter, som boende, friluftsliv och näringsliv, och där Trafikverket ger ett driftsbidrag på upp till 70 procent av kostnaden till exempelvis SCA för att bygga eller renovera en bro. SCA har ganska många bidragsbroar på sin mark.

Andreas har precis avslutat ett broprojekt över Kvarnån, norr om Överkalix. Där använde han sig av den nya standardbron för första gången i samband med att SCA skulle bygga en bidragsbro.

– Den gamla bron i Kvarnån var från 1958 och hade blivit nedklassad av Trafikverket och klarade därför inte tunga transporter, vilket påverkade SCAs möjligheter att avverka i området, säger Andreas.

Lärorikt projekt

Bron över Kvarnån tog just under tre år att bygga, från första kontakten med Trafikverket till färdig bro.

– Det är en omständlig och tidkrävande process att bygga broar. Det är ganska lätt att underskatta tidsåtgången, både avseende kalendertid och även nedlagd arbetstid, även om pandemin ställde till extra mycket i det här fallet. Men det var ett lärorikt projekt, säger Andreas och tillägger:

– Jag hade också ett givande och bra samarbete med mina kontaktpersoner på WSP och AJ Nord. Utan en bra projektör och en bra entreprenör blir det inte någon bra bro.

Själva bygget på plats genomfördes under till största del under tre veckor i augusti-september. Tack vare att man lät de gamla brofundamenten vara kvar och satte de nya en bit bakom så klassades inte arbetet som vattenverksamhet, vilket underlättade bygget.

– Allt gick väldigt smidigt. Innanför bron fanns två hushåll, så det var en hel del kommunikation med dem inför att bron stängdes av för att få den nya bron på plats, säger Andreas och tillägger:

– Årstiden är viktig att ta hänsyn till tidigt i byggprocessen. Vi vill helst inte bygga broar på vintern, men inte heller på våren-försommaren när det är höga vattenflöden. Så då är det främst perioden från sensommaren och en bit in på hösten som gäller, åtminstone här i Norrbotten.

Teknisk livslängd och beständighet är viktiga faktorer när det gäller broar.
– Skogsbruk är ju en långsiktig verksamhet och vi vill att bron ska kunna göra nytta för vår verksamhet. Det vi bygger ska ha hög kvalitet och hålla en längre tid, med materialval och ytbehandlingar som är beständiga och ger bron en lång livstid. Den gamla bron över Kvarnån höll i 65 år, men den nya ska hålla i minst 80 år.

Bra process

Andreas betonar vikten av att ha ordning och reda, med en tydlig arbetsprocess för brobyggena. Då kan alla inblandade, från den konstruktionsfirma som anlitas till den entreprenör som upphandlas för själva utförandet, känna sig säkra och veta vad som gäller.

– Genom att sätta en SCA-nivå på våra broar kan vi jobba lika över hela verksamheten, och bygga bra och säkra broar som håller över tid till rätt kostnad. Det är roligt att arbeta med broar och jag brinner för att bygga med kvalitet och beständighet.

Foto: Andreas Jönsson

Mer information:

Kontakta Tomas Johansson eller Andreas Jönsson via SCAs växel: 060-19 30 00

Mer fakta: Broar och brobygget över Kvarnån

• Trafikverket definierar en bro som en konstruktion där spännvidden är två meter eller större. Om spännvidden är mindre än två meter kallas konstruktionen för trumma.
• För brobygget över Kvarnån samarbetade SCA med WSP i Umeå\Luleå som projekterade, AJ Nord Entreprenad som var generalentreprenör och Mählers smide som tillverkade bron.