Svenska skogens nettoexport fyra gånger större än tillverkningsindustrins

Det är lätt att säga att skogen är viktig för svensk ekonomi, men det är svårare att förklara på vilket sätt och vad det innebär när vi ska bygga en hållbar svensk framtidsekonomi. För att få vägledning ställde SCA ett par frågor till Klas Eklund, nationalekonom, som skrivit den mest sålda svenska läroboken i ekonomi: Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. Utöver författarskapet har Klas Eklund en bakgrund från finansdepartementet, statsrådsberedningen, chefsekonom för SEB och framskjutna poster i Riksbanksfullmäktige, tredje AP-fonden och ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. I dag är Eklund Senior Economist på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

Den svenska skogsnäringens exportvärde uppgår till 167 miljarder kronor och nettoexportens värde gav ett överskott på 123 miljarder år 2021. Vad har det konkret för betydelse för Sverige?

- Överskottet betyder att folkhushållet drar in rejält med pengar – både till de som arbetar i sektorn och till svensk ekonomi i stort. Överskottet beror på att omvärlden är villig att betala mycket för den svenska skogsnäringens produkter, samtidigt som näringen inte behöver importera så mycket från utlandet. Skogens, massans och pappersindustrins intäkter går till de anställda i form av lön och till företagens investeringar. När de medlen används, till konsumtion och till inköp av maskiner med mera, ger skogsnäringen indirekt köpkraft till andra sektorer.

- Exporten har stigit snabbt efter pandemin och skogen har därigenom kraftigt bidragit till den svenska ekonomins återhämtning. Det är också slående hur stark utvecklingen av teknik och produkter varit. Jag minns när jag pluggade ekonomi för länge sedan. Då sades ofta att Sveriges gamla ”basindustrier” vara omoderna och borde fasas ut. Men utvecklingen har i stället inneburit det motsatta – att skogsnäringarna moderniserats och stärkt sin ställning.

Finns det något mervärde i export jämfört med att sälja inom det egna landet? 

- Det viktiga är egentligen inte handelsbalans eller nettoexport, utan att våra resurser används produktivt. Likväl bidrar en positiv handelsbalans till att hålla nere utlandsskulden och gör oss mindre sårbara.

- Skogsindustrin är enastående på det sättet. Nettoexporten, alltså export minus import inom sektorn, är nästan fyra gånger så stor som hela tillverkningsindustrins nettoexport – trots att tillverkningsindustrin är betydligt större. Skälet är att skogsindustrin både har god tillgång till inhemsk råvara och att den samtidigt själv förädlar råvaran.

Vilken ekonomisk funktion anser du att skogsnäringen har för glesbygdslänen?

- Det är uppenbart att skogsnäringarna är extremt viktiga för glesbygden. Skogen är en areell näring som behöver stort utrymme – det finns i glesbygdslänen. Där skapas alltså jobb i skogen och i de företag som förädlar skogsprodukter. Skogen kommer att fortsätta att vara viktig – den kan ju inte flyttas. Skogsnäringarna skapar också indirekt jobb i andra sektorer, genom att den genererar så mycket mervärde.

Hur kan Sverige och EU agera framåt för att ersätta fossil råvara med bioråvara vid produktion av exempelvis energi, drivmedel till tunga transporter och flygbränsle?

- Det här är ytterligare ett exempel på hur skogen och dess industrier kan lösa olika problem med ny teknik. Bioråvara i drivmedel används ju redan för stora delar av marktransporterna i Sverige. Om användningen kan utvidgas till flyget vore det ett viktigt bidrag till att bromsa klimatförändringarna. Här behövs teknisk utveckling – som i sin tur kräver stora investeringar, både i forskning och fabriker. Det vore en stor fördel om EU kunde enas om bioråvarans betydelse i klimatpolitiken. Just nu råder dock skarpa motsättningar mellan olika länder.

Hur skulle en sådan utveckling påverka skogsländer, exempelvis Sverige, rent ekonomiskt?

- Givetvis skulle det svenska folkhushållet tjäna på en utvidgad roll för bioråvara. Vi skulle kunna exportera ännu mer, och dessutom bidra till ett bättre klimat.