Ständigt lärande på referensmöte i Sörgraninge mångfaldspark
- Nyhet
- Skog
- Hållbarhet
Årets referensgruppmöte i Sörgraninge mångfaldspark i Ångermanland bjöd på givande diskussioner där gruppen bland annat besökte ett asprikt område och ett försök med blädning. – Det blev en intressant och rolig dag, tack vare våra engagerade intressenter, säger Mikael Berg, naturvårdsspecialist och ansvarig för Sörgraninge.
SCAs mångfaldspark Sörgraninge i Ångermanland omfattar över 3 000 hektar och bjuder på en stor variation av olika naturtyper. Här finns bördig bäckskog, hänglavsrik barrblandskog, brandpräglad tallskog, sandtallskog och lövrik naturskog samt många myrar och sjöar. I parken finns det flera spännande stigar och kulturlämningar från svunna tider.
Årets referensgruppmöte hade 14 deltagare från Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen Västernorrland, Graninge fiskevårdsområde, Ångermanlands ornitologiska förening och SCA. Dagen startade vid den södra entrén till mångfaldsparken där Mikael Berg redogjorde lite kort om de åtgärder som gjorts det senaste året.
– Vi har utfört en naturvårdsbränning i Långsjön på ca 5 hektar och slutfört våtmarksåterställningen i Småmyrorna, som resulterade i ca 6 000 meter igenlagda diken. Vi har haft ängsslåtter i Sörgraninge och vid Åkroken på totalt 5 hektar för att se om vi kan gynna växter och vissa insekter. Vi har även påbörjat den blädning som vi besökte 2020.
Sista vandringshindret
Dagens första besökspunkt var vid Höån vid Lillspångsjöns utlopp. Länsstyrelsen, SCA och Graninge fiskevårdsområde tillsammans gjort ett omlöp förbi det gamla skibordet i ån.
– Med denna åtgärd är det sista vandringshindret i parken borta., sade Mikael. Sedan är det alltid en avvägning mellan att bevara kulturminnen som skibordet eller gynna vattendrag och fisklivet. Här har vi ändå lyckats bra då virket från skibordet finns kvar samtidigt som vi fick ett bra omlöp. Virket kan förhoppningsvis vara till nytta för den känsliga mossan microskapania.
Gruppen enades om att en skylt som berättar om skibordet och åtgärden borde vara bra, så att det finns dokumentation.
Ett asprikt område
Därefter besökte gruppen Middagskullen, där det finns 100-årig lövrik granskog som präglas av en hög andel asp, och där det också bitvis finns gott om död ved. Här har Mikael planerat en plockhuggning av gran i syfte att gynna lövskogsvärden som framför allt är knutna till asp. Här blev det en lång diskussion där gruppen vägde för och emot.
– Vi var alla överens om att det här området är så fint att det kan sparas som ”naturvård orört” men att det samtidigt finns ett stort värde i att ta ut en del gran för att testa och utveckla kunskapen i naturvårdande skötsel, konstaterat Mikael. Inom mångfaldsparken och intilliggande reservat finns det liknande områden med samma värden som kan lämnas orörda, och de kan användas som referens till det här området för att se om våra åtgärder gör skillnad.
– Tänk bara på att spara lite smågranar för fågellivets skull, sade ornitologen Lasse Bengtsson.
Provar blädning
Efter lunchen besökte gruppen ett område med gran vid Helvetesbäcken som SCA nu provar att bläda. Det här området besökte gruppen vid 2020 års referensgruppmöte för att diskutera möjligheterna med just blädning. Området är på ca 17 hektar och den första åtgärden utfördes i vintras då SCA avverkade stickvägar.
– Blädning går ju ut på att det alltid ska finnas kvar träd i alla åldrar. Så nästa åtgärd blir troligen om 12-15 år då tillväxten mellan vägarna ska tas ut, sade Mikael. Det här är ett exempel på kombinerade mål, som SCA arbetar med. Då förenar vi virkesuttag med att bevara naturvärden. Genom att bläda så bibehåller vi luftfuktigheten och riktigt gamla träd liksom död ved blir kvar.
Sista punkten för dagen var ett snabbt besök våtmarksåterställningen av Småmyrorna intill Klingertjärn. Alla i gruppen tyckte det var spännande att se vad som hänt och kunde konstaterade att det var lite blötare på myren nu.
Ständigt lärande
Dagen avslutades med kaffe på Sakritsberget, där parkens barnstig finns, och gruppen gav en eloge till Mikael Berg för hans arbete, viljan att driva på åtgärder och modet att testa nya metoder.
– Det är ett ständigt lärande när det gäller skog och skogsbruk. Och det kommer hela tiden ny kunskap som gör att vi får omvärdera vad vi tidigare lärt oss, kommenterade en deltagare.