Kommuner borde tjäna pengar på mer vindkraft

Det anser norrländska lokalpolitiker enligt en ny undersökning. 

- Det vore en logisk och klok förändring. Det hade varit lättare för kommunerna att se en uppsida i etableringar om man faktiskt fick ta del av den skatt som tas ut, säger Jon Persson, chef för vindkraft på SCA. 
 
SCA har tidigare berättat om planerna på att investera i egna vindkraftparker. Sammantaget finns det en potential på omkring 65 TWh på SCAs mark, men via olika typer av veton och överimplementerade miljöregler så minskas den potentialen ner till omkring 15 TWh. 

En betydande faktor är det kommunala vetot. Vid etablering av en vindkraftpark har kommunen möjlighet att säga nej, vilket också sker i väldigt stor utsträckning. 

SCA har via undersökningsföretaget Axiom genomfört en undersökning där kommunpolitiker från Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland tagit ställning till frågor rörande vindkraften. 

Bilden är förhållandevis tydlig. Av 307 svarande politiker anser instämmer 82 procent helt eller delvis i påståendet att det är svårt att avgöra hur en kommun gynnas av vindkraften. 

Samtidigt anser 87 procent att skattesystemet borde premiera kommuner som har elproduktion och 58 procent menar att man skulle bli mer positiva till utbyggnad om ett system för ekonomisk ersättning till kommuner med vindkraft infördes. 

- Det är relativt tydligt att om man vill ha mer förnybar elproduktion genom vindkraft så krävs det också att det blir långsiktigt hållbart för kommunerna och att man kan se en tydlig ekonomisk uppsida i att medverka. Så är det inte i dag och därför säger många kommuner nej, säger Jon Persson. 

När kommunpolitikerna får välja maximalt tre modeller bland flera olika förslag så framkommer att få ta del av skatt från försäljning av el (58 procent) och att ta del av fastighetsskatten från den elproducerande fastigheten (48 procent) är de förslag som samlar mest stöd. 

I genomsnitt anser kommunpolitikerna att kommunen borde få behålla ungefär 50 procent av skatteintäkten. En betydande del av politikerna tror att det skulle vara bra för den lokala ekonomin (73 procent), gynnsamt för elpriserna och göra den egna regionen attraktiv för investeringar (72 procent) och leda till en snabbare klimatomställning i kommunen (65 procent). 

En relativt stor andel, 58 procent, bedömer att det skulle kunna stärka invånarnas tillgång till offentlig service. 

- Sverige behöver mer el, det behöver gå ganska snabbt för att möta upp efterfrågan från industrin och det finns en stor enighet om att elen ska vara fossilfri. Här finns en propp i systemet som borde gå att lösa upp och genom att öka elproduktionen och samtidigt ge kommunerna ett nytt intäktsben kan vi bygga långsiktig ekonomisk hållbarhet lokalt, säger Jon Persson. 

Det pågår i dag en statlig utredning om ”stärkta incitament för utbyggd vindkraft” och utredningen har fått ett tilläggsdirektiv som gör gällande att uppdraget att bedöma om finansieringen av förslagen bör ske via statens budget eller från verksamhetsutövarna tas bort. 

I stället understryks att finansieringen ska ske från verksamhetsutövarna.  

- Vi tror, tyvärr, att tillägget är ett felsteg som riskerar att underminera en väldigt god ambition i den ursprungliga utredningen. Vill man från statligt håll öka elproduktionen borde man inte skapa nya kostnader för investeringen utan man borde snarare omfördela de skatteintäkter som redan tas ut och se till att kommunerna får sin del av kakan, säger Jon Persson. 

Utredningens slutrapport ska presenteras senast 31 mars 2023.