Kalhyggen blir kolsänkor redan inom tio år efter avverkning
- Nyhet
- Skog
- Hållbarhet
Skogen som kolsänka - resultat från ny studie.
Skogarna i det norra barrskogsbältet är viktiga kolsänkor och därför också viktiga i kampen mot klimatförändringarna. Det pågår en debatt om kalhyggen och dess effekt på koldioxidutsläpp i atmosfären. Nu har Mattihias Peichl, professor i skogslandskapets biogeokemi vid SLU lett den hittills mest omfattande fältbaserade forskningsstudien av kolbalansen i nordlig skog i Sverige. Han har kommit fram till att det är trädens tillväxt – inte markens koldioxidavgivning – som är avgörande för skogens kolupptag i nordliga skogslandskap. Ju mer skogen växer, desto mer koldioxid lagras in. Det är med andra ord hur vi sköter den växande skogen som påverkar kolbalansen mest.
- SCA sköter sina skogar för att de ska växa så bra som möjligt. Skog som avverkats ersätts med nya planterade träd och våra planer för hur skogen ska skötas sträcker sig över mer än ett sekel fram i tiden. Genom vårt sätt att planera skogsbruket så har volymen växande träd i våra skogar ökat med mer än 50 procent sedan 1950, säger SCAs Hållbarhetschef Hans Djurberg.
Markens koldioxidavgivning genom nedbrytning har i jämförelse med skogens tillväxt mindre betydelse och ett kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter avverkning. Läs mer om detta i en omfattande studie från SLU, baserad på undersökning av 50 olika skogsbestånd. Resultaten publiceras i den högt rankade tidskriften Global Change Biology.