Bollsta sågverk redo för framtiden

Ljudet av hammare som slår mot metall och byggarbetare som högljutt kommunicerar med varandra mellan våningsplanen skapar en fartfylld atmosfär. Det är liv och rörelse i stort sett överallt i den 200 meter långa byggnaden som inom kort kommer att bli ett av världens mest moderna justerverk. 

– Vi är många här inne just nu, men när vi väl är igång sen kommer maskinerna och anläggningen kunna drivas helt och hållet av tre operatörer, säger Johan Olofsson, chef för teknik och verksamhetsutveckling vid SCA Wood. 

Det har gått knappt två år sedan han och kollegorna inom projekt B700, som det kommit att kallas internet, kunde bevittna hur grunden till det nya justerverket gjöts och arbetet drog igång på riktigt. Sedan dess är det mycket som har hunnit hända. Både inom projektet och runt om i världen.

– Skulle någon sagt till mig i november 2019 att vi gick en pandemi till mötes hade jag nog haft svårt att känna optimism, det tror jag alla hade haft. Fördelen för oss, som jag tror bidragit till att vi lyckats hålla vår tidsplan, är att vi redan hade hunnit komma igång. Vi hade mycket av det vi behövde på plats här i Bollsta och kunde fortsätta jobba på när världens länder stängde ner, säger Johan. 

Att man inom SCA valt att benämna projektet med siffran 700 är självklart ingen tillfällighet. Med ny toppmodern teknik, robotar och andra digitala verktyg på plats kommer det nya justerverket nämligen bidra till att öka sågverkets totala produktionskapacitet till ca 700 000 kubikmeter sågad vara per år. En betydande ökning som i sin tur möjliggör för verksamheten i Bollsta, som idag producerar en ca 550 000 kubikmeter sågad vara varje år, att fortsätta växa under lång tid framöver.

– Precis som i alla andra delar av samhället ser även vi en enorm potential i att nu kunna digitalisera våra processer ytterligare. Konsten att såga timmer är allt annat än ny. Tvärtom så har vi under århundraden försökt förfina vårt arbete, säger Johan och fortsätter.  

– Men ska vi nu lyckas ta nästa steg på den resan, och verkligen maximera värdet av varje liten millimeter vi sågar, behöver vi också bli mer digitala. Vi behöver tillvarata alla dom tekniska hjälpmedel som finns att tillgå idag och samtidigt rusta för det vi tror kommer vara möjligt imorgon.

Röntgade stockar och 3D-modeller

Ett tydligt sådant exempel, menar Johan, är den CT-skanner som föregående år installerades i Bollsta som en del i projektet. En avancerad typ av röntgenutrustning, som likt den sjukhusen använder för att undersöka sina patienter, kan producera tredimensionella avbildningar av stockarna och dess inre egenskaper.

– Stockarna som vi sågar har ofta stått och växt i skogen mellan 70 och 100 år. Att vi nu kan se rakt igenom dem är en riktig game-changer. Vi får oerhört mycket mer värdefulla data att kunna utgå ifrån, vilket i sin tur gör att vi enklare kan använda rätt stock till rätt produkt och i slutänden få ut mer ur mindre, fortsätter Johan.

Från att tidigare enbart ha kunnat avgöra hur stocken ska sågas utifrån dess yttre egenskaper och form kan man nu alltså i Bollsta, med hjälp av den nya tekniken och röntgenbilderna den producerar, även se in i stockarna. Med andra ord behöver inte längre något lämnas åt slumpen.

– CT-skannern är ett väldigt illustrativt exempel på vad det är vi strävar efter att uppnå. Vi ska ha den senaste utrustningen och de bästa hjälpmedlen som ger oss en konkurrensfördel här och nu, men vars fulla potential ligger längre fram i tiden. På sikt kommer all den data vi nu får ut genom CT-skannern också gå att koppla ihop med annan data från anläggningen. Det vet vi, men vad datorn och i sin tur vi kommer kunna lära oss av det återstår att se, säger Johan.

Virtuella produktionslinjer och maskininlärning

Från varje maskindel i den nu närmast proppfulla byggnaden tycks ett oändligt antal sladdar snirkla sig ner under golvet eller vidare upp i taket. En del mynnar ut i något av anläggningens elskåp medan andra är tänkta att anslutas direkt till datorer. 

– Tanken är att vi ska kunna köra en virtuell version av det nya justerverket parallellt med det riktiga. Både för att enklare kunna gå tillbaka i tiden och i lugn och ro följa upp de problem som uppstår, men också för att kunna identifiera mönster i hur vi arbetar, säger Johan och avslutar.

– På sikt kommer en dator som sett en operatör åtgärda en viss typ av problem på samma sätt tillräckligt många gånger kunna föreslå lösningar mycket snabbare och i förlängningen själv åtgärda problemen när de uppstår. Maskininlärningen är kanske inte det som står högst upp på prioritetslistan just nu, men som jag sa innan, det är minst lika viktigt att vi ser till att vara redo för det framtiden har att erbjuda.