Biologisk mångfald är SCAs viktigaste miljömål

Biologisk mångfald är samtidigt ett brett område som går att dela in i genetisk variation, mångfald av arter samt mångfald av livsmiljöer/ekosystem. SCA jobbar med samtliga delar, men främst det som rör artrikedom. Tillvägagångssättet för att jobba med biologisk mångfald utvecklas kontinuerligt, och inriktningen är att genomföra de insatser som har störst effekt och nytta. 

– Inom SCA har vi en god kännedom från vårt inventerings- och analysarbete. På våra marker har vi identifierat 12 livsmiljöer som är mest kritiska för de cirka 200 så kallade ansvarsarter som kan missgynnas av skogsbruk och som finns i SCAs skogar. Dessa 200 finns även med i den så kallade rödlistan och antalet kan jämföras med de omkring 2 250 arter som förekommer på rödlistan för hela Sverige. De aktuella arterna på SCAs marker utgörs främst av insekter, vedsvampar, mossor och lavar. Hänsynen till biologisk mångfald i våra skogliga åtgärder är i dag mycket omfattande, men kan utvecklas vidare. Det är viktigt att vi i vårt fortsatta arbete identifierar och prioriterar åtgärder som har positiva effekter för de skogslevande arter som är rödlistade och påverkas av skogsbruk, säger Hans Djurberg, hållbarhetschef på SCA. 

Ett viktigt område som är en del av skogsbruket 
SCA utgångspunkt är att skogsbruk och biologisk mångfald är två områden som går hand i hand, och som inte behöver stå i motsats till varandra. För klimatet spelar skogsindustrin en viktig roll

genom att de växande skogarna tar upp koldioxid från atmosfären och förnybara varor från skogen ersätter fossila produkter som är ändliga och avger koldioxid under sin livscykel. Klimatnyttan från SCAs skogar och från våra produkter är ungefär lika stor. 

För att skydda och säkra den biologiska mångfalden finns flera insatser som kan förbättra läget för arter och livsmiljöer i skogarna. En aktivitet som SCA redan gör är till exempel naturvårdsbränningar, en viktig insats för många arter. 

–  Ett annat, långsiktigt exempel är att vi ska utöka bevarandet av, och mängden, gamla lövträd. Det har stor betydelse för ett flertal arter bland de 200. Det är viktigt att vi gör insatser och åtgärder som kan appliceras på många platser inom vårt skogsinnehav. Vi använder även våra fem mångfaldsparker för att prova insatser som vi sedan kan använda i större skala i fler skogsområden, fortsätter Hans. 

– Det är viktigt att komma ihåg att vi som aktiv skogsägare med skogsindustri inte kan tillfredsställa allas förväntningar av vad som kan inrymmas i begreppet biologisk mångfald. Det kan till exempel handla om att skydda stora, helt orörda vildmarker för ekologiska och inte minst sociala värden. Den kravbilden är svår att förena med ett aktivt skogsbruk. Det vi fokuserar på är att bevara den biologiska mångfalden i det brukade landskapet. Det omfattar både skydd och nyskapande av viktiga livsmiljöer för växter, levande organismer och djur som integrerade delar i vårt skogsbruk, säger Hans. 

Åtgärdsprogram (ÅGP) för arter som kräver särskild tillsyn 
Anna Cabrajic är ekolog inom SCA Skog och jobbar med biologisk mångfald i SCAs skogar. 

–Vi inom SCA jobbar prioriterat med ett antal av ansvarsarterna och framför allt arter som kräver särskild skötsel. Dessa kallar vi för ÅGP-arter, och de omfattas av särskilda åtgärdsprogram. I det arbetet har vi tagit fram tio så kallade ÅGP-landskap för att skydda och förbättra situationen för dessa arter. I ÅGP-landskapen finns såväl skogar med höga bevarandevärden som produktionsskogar. För att binda ihop dessa för en bättre grön infrastruktur gör vi naturvårdande åtgärder i både naturvårdsskogar och i produktionsskogar. Några egenskaper i de här landskapen är att det ska finnas lövträd som är viktiga för bland annat arter som karelsk barkfluga och liten aspgelélav. Det kan även vara att medvetet skada tallar så att det efterliknar brandskadade träd. En typ av åtgärd som är viktig för arter som kulhalsbock och tallbarksvartbagge, säger Anna Cabrajic. 

Andra viktiga insatser som sker på SCAs marker, men även på många andra platser i Sverige, är att restaurera våtmarker. Det sker genom att dämma diken som anlagts i våtmarken under början av 1900-talet, vilket leder till att hydrologin på markerna kan återställas. Det är viktigt för både kärlväxter och mossor men också våtmarkens fåglar som gynnas av blötare och mer öppna våtmarker.  

På bild: Hans Djurberg, hållbarhetschef på SCA och Anna Cabrajic, ekolog på SCA.

Bild överst: Naturvårdsbränning är viktigt för den biologiska mångfalden. 

Foto: Michael Engman, Susanne Lindholm