Ringmärkta slaguggleungar i SCA-skog

Det var i höstas som 20 lappuggleplattformar och 10 slaguggleholkar placerades ut i SCAs skogar i Stöde/Torpshammar, som en del i det samarbetsprojekt som BirdLife Medelpad och SCA Skog har.

Efter en sorkrik höst var förhoppningarna stora att få se ungar till våren 2021
– Tyvärr fick vi en tuff vinter som satte stopp på tillgången på sorkar, vilket påverkar ugglorna då sork är deras huvudföda. När jag och ornitologen Per Helttunen kontrollerade häckningarna hittade vi bara en holk där det stack ut en slagugglestjärt, berättar Peter Berglund, ornitolog och ansvarig för holkprojektet vid BirdLife Medelpad. 

Hittade tre ungar

Per meddelade Peter Nilsson, som har tillstånd att ringmärka men som annars arbetar på enheten för miljöanalys och vilt på Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Han besökte boet och kunde då konstatera en långt gången slagugglehäckning med tre ungar. Bara några dagar senare var det dags för ringmärkning, eftersom risken var stor att ungarna skulle hoppa ut boet, vilket de gör innan de är flygfärdiga.

– Då sprider de sig i terrängen, klättrar i den lägre vegetationen och är svåra att hitta för att kunna ringmärkas, säger Peter Berglund.

På ringmärkningsdagen deltog sju personer, varav några var SCA-anställda.
– Vi närmade oss boet försiktigt och lite nervöst spanande åt alla håll. Honorna brukar vara aggressiva när hon har ungar i boet och därför bar vi alla hjälm på huvudet och hade tjocka jackor för att skydda oss. En slaguggla kan flyga i 60-70 km/h, vilket kan slå omkull en vuxen människa!

Peter Nilsson gjorde ett försök med en stor håv framför holken för att fånga och ringmärka honan, men hon var redan ute.
– När han sedan klättrade upp och plockade ut ungarna ur holken så började de oroligt knäppa med näbbarna och det fick honan att attackera från olika positioner runt holken. Lyckligtvis klarade sig alla oskadda, förutom jag då honan träffade mig med klorna i ryggen. Men det gick bra, säger Peter Berglund.

Därefter försågs ungarna snabbt med varsin ring på benet och sattes sedan tillbaka i holken.

Årliga inventeringar

Slagugglan förekommer framför allt i barrskog med öppningar i form av myrmark, vattendrag eller hyggen. En klassisk slaguggleskog är en gammelskog med höga tallar, som innehåller torra, döda och stamvridna högstubbar som påminner om skorstenar. Men eftersom dessa skorstensstubbar är sällsynta i produktionsskogar har slagugglan svårt att hitta naturliga boplatser. I stället sätter man upp holkar för att hjälpa ugglorna.

– Det är såklart trist att våra holkar inte fick fler häckningar. Men det är ändå roligt att vi kan bidra med våra skogar och att vi fått upp dessa holkar med BirdLife Medelpads hjälp. Förhoppningsvis blir det fler ungar nästa år, säger Emelie Westin, naturvårdsspecialist vid SCA.

Holkprojektet ska pågå under fem år och BirdLife Medelpad kommer att göra årliga häckningsinventeringar under våren, som de sedan rapporterar till SCA och till SLUs Artportalen.

Fakta om ringmärkning

Det är Ringmärkningscentralen som ger tillstånd för ringmärkning, service till ringmärkare och forskare, handlägger rapporter om återfunna fåglar och publicerar artiklar och rapporter som bygger på ringmärknings- och återfyndsdata.

Ringmärkningen ska bidra till ökad kunskap om fåglars biologi och då särskilt deras flyttning, häckningsframgång, överlevnad och dödsorsaker. Svensk ringmärkning regleras i jaktförordningen (SFS 1987:905) där det framgår att den som har Naturhistoriska riksmuseets tillstånd får ringmärka fåglar, trots att de är fridlysta. Administrationen av svensk ringmärkning har hanterats av Naturhistoriska riksmuseet sedan 1960.

Foto: Anna Cabrajic och Daniel Yring