Skadade och döda tallar på SCA-mark ska ge nytt liv

Veteranisering innebär att man medvetet skadar levande tallar för att skynda på deras åldrande. Träden kan då utvecklas till långlivade, kådimpregnerade torrakor, så kallade keloträd eller silverfuror, när de väl dör.

– När vi veteraniserar träden efterliknar vi de skador som tallarna fick förr, när skogarna brann betydligt oftare än vad de gör i dag. Skadade tallar växer långsamt eftersom skadan sätter ner tillväxten. Dessutom bildas mer tjärämnen, och kådimpregnerade tallar med gott om tjärved blir väldigt motståndskraftiga mot röta. Det betyder att träden kan finnas kvar länge i skogen, både som stående och liggande döda träd, och ge liv åt många arter, säger Mattias Edman, docent i ekologi vid Mittuniversitetet i Sundsvall, och den som driver forskningsprojektet.

Hjälpa hotade arter

Gamla brandpräglade tallar är alltså mycket viktiga livsmiljöer för många hotade arter av vedsvampar, insekter och lavar. Men i takt med att de här tallarna har blivit allt färre har också livsutrymmet minskat för många av arterna.

– När vi nyskapar keloträd hjälper vi hotade arter som är beroende av de här träden för att överleva, säger Mattias, som är glad att SCA är markvärd i projektet.

– SCA har arbetat en hel del med veteraninsering i sitt naturvårdsarbete. Därför kändes det naturligt att fråga om de ville vara med. Jag har haft ett stort utbyte med bolagets naturvårdsspecialister.

Nio försöksytor

I somras valde SCA tillsammans med Mattias ut nio försöksytor i mångfaldsparkerna Märlingsberget och Njurundakusten, som ligger i Jämtland respektive Medelpad.

– Här provar vi totalt fem metoder för att veteranisera träden, där SCA med hjälp av motorsåg har skadat trädens stammar.  Vi testar två varianter av katning, där träden har randbarkats på två olika sätt, och två varianter av ringbarkning. Slutligen har vissa tallar blivit kapade i toppen, vilket också skyndar på åldrandet, berättar Mattias.

Totalt har SCA skadat 270 tallar som är ca 50 år gamla. Man har även utsett kontrollträd som inte har utsatts för någon åtgärd, för att kunna jämföra de skadade träden med oskadade.

Ta fram riktlinjer

Mattias kommer att följa de skadade träden under flera år för att se hur de utvecklas. Målet är att kunna ta fram riktlinjer för vilka veteraninseringsmetoder som ger bäst resultat. Redan efter två år kommer en första analys av veden göras.

– Jag kommer att mäta trädens nivåer av kådämnen och hur de fördelar sig i veden. Förhoppningsvis kan jag mäta skillnader mellan träden, så att det sedan går att göra tydliga rekommendationer för vilken metod som är mest effektiv och ger den kraftigaste kådimpregneringen.

Intressant för SCA

För SCA är projektet intressant på flera sätt.

– Vi jobbar ju en del med naturvårdsbränningar. Men det är inte praktiskt genomförbart naturvårdsbränna alla skogar som har präglats av bränder och som skulle gynnas av nya bränder. Istället jobbar vi med att mekaniskt skada tallar för att försöka efterlikna brandskador och nyskapa kådimpregnerad ved. Det här projektet skulle kunna förbättra och stödja betydelsen av det naturvårdsarbete som vi gör idag säger Emelie Westin och Håkan Blomqvist som är två av SCAs naturvårdsspecialister och som har hjälpt Mattias med hans projekt.

– Veteranisering kan även öka naturvårdsnyttan hos de träd som vi lämnas inom ramen för vår generella hänsyn i de slutavverkningar vi utför. Om man börjar med veteraniseringsåtgärderna redan i tidiga åldrar hos utvalda träd så skulle man kunna prägla kvaliteten på de evighetsträd som ska lämnas i framtiden. Sammantaget skulle det kunna innebära att vi, och andra aktörer, kan förbättra kvaliteten på produktionsskogen ur naturvärdessynpunkt, säger Emelie.

Tar lång tid

Men att återskapa död ved är ett projekt som tar lång tid.

– Kådimpregnerade tallar kan bli väldigt gamla, konstaterar Mattias. Först kan de bli flera hundra år som levande träd och när de väl dör gör kådimpregneringen att de kan finnas kvar i ytterligare flera hundra år innan de förmultnar. Det återstår att se hur mycket vi kan skynda på åldrande med våra metoder. Det här är ju inget som blir helt klart på de tre år som projektet omfattar, men vi kommer att fortsätta att följa träden i många år framöver. Och det viktigaste är ju att vi försöker nyskapa skadad och död ved för att hjälpa de arter som behöver den för att överleva.

Foto: Håkan Blomqvist, SCA, och Mattias Edman, Miun.