Sågverkens roll i en föränderlig värld

I Bollstabruk, cirka 30 kilometer nordväst om Högakustenbron och längst in i den mynningsvik som förenar Ångermanälven med havet, ligger Bollsta sågverk. I över hundra år har det stått där, ett nav för träförädling och en symbol för ett samhälle som föddes och växte fram tack vare skogen. Redan på 1800-talet tog det sin form, byggt av samma råvara som än i dag utgör grunden för byns liv och framtid. Med sina drygt 1 000 invånare utgör sågverket mer än bara en arbetsplats – det är en del av själva livsnerven.

Det är december och snön har lagt sig som ett täcke över landskapet. Ångan från virkestorkarna stiger mot den kalla himlen och skapar nästan skulpturlika formationer samtidigt som luften fylls av den välbekanta doften av nysågat trä. Sågverket är en plats där aktiviteten aldrig tycks ta slut.

Vid grindarna avlöser timmerbilarna varandra och i hamnen lite längre in på området ligger ett fartyg förtöjt. Under de senaste dagarna har arbete pågått nästan dygnet runt för att lasta de drygt 2 200 paket som gjorts redo för leverans till Marocko.

– Sågverket är navet i vår verksamhet, säger Jerry Larsson, affärsområdeschef på SCA Wood, och ser ut över området.

Han är ansvarig för SCAs fem sågverk, som på många sätt fungerar som motorn i det skogsindustriella ekosystem företaget utvecklat under sina snart 100 år.

Efter att i decennier ha förfinat konsten att skapa värde ur skogen har verksamheten, tillsammans med övriga delar av skogsnäringen, tagit en central roll i den gröna omställningen. Med sin förnyelsebara råvara och unika förmåga att lagra koldioxid i sina träprodukter erbjuder man en tydlig och hållbar lösning för att minska klimatavtrycket – både i Sverige och globalt.

– Trä har varit en nyckel till välstånd i århundraden och vår ambition är självklart att fortsätta bidra till det även i framtiden. För oss är det självklart att trä är ett framtidsmaterial, säger Jerry.

Global efterfrågan skapar värde lokalt

Självsäkerheten är befogad. Sedan början av 2000-talet har efterfrågan på sågade trävaror stadigt ökat med närmare två procent per år – en utveckling som drivits av både ekonomisk tillväxt och ett växande bostadsbehov. Den trenden ser inte heller ut att avta, snarare tvärtom. Strängare krav på hållbart byggande väntas ytterligare stärka träets konkurrenskraft som byggmaterial.

– Om urbaniseringen fortsätter kommer behovet av bostäder i storstadsregionerna naturligt att öka. Men med tanke på hur trångt det redan är i städerna, både ovan och under marken, krävs en region-förstoring för att möta behoven, fortsätter Jerry.

Just där, i utbyggnaden av nya bostads-områden, ser han en tydlig roll för trä. Att bygga lägenhetshus på fyra till åtta våningar i trä är, enligt honom, ett av de mest effektiva alternativen – både ekonomiskt och hållbarhetsmässigt.

Men det är inte bara skogsnäringen som hoppas på en fortsatt ökad efterfrågan. Det som särskiljer skogsnäringen och framförallt sågverken, menar Jerry, är deras starka koppling till de regionala värdekedjorna.

– Vi är i stort sett självförsörjande. Bortsett från vissa maskinkomponenter och drivmedel är vi inte beroende av import alls. Det betyder att ett mycket stort värde både skapas och stannar lokalt, säger han.

Kedjan som Jerry beskriver är enkel men kraftfull: sågtimmer köps in från skogsägare, timret transporteras till sågverken av lokala entreprenörer och förädlingen sker av människor som bor och verkar i samma region. Till och med plasten som skyddar virkespaketen tillverkas i dag i nära anslutning till sågverken. Det är med andra ord en näringskedja som inte bara stärker sågverken – utan hela det lokala näringslivet.

En nyligen publicerad rapport om skogs-näringens betydelse för norra Sverige som tagits fram på uppdrag av SCA visar att trävaru- och pappersindustrin i mellersta och norra Norrland under 2024 genererade närmare två miljarder kronor i kommunala och regionala skatteintäkter. Förutom att trä- och pappersvaruindustrin sysselsätter nästan 11 000 personer beräknas branschen, genom sitt behov av lokala tjänster, även indirekt bidra till ytterligare 8 000 arbetstillfällen.

– Det är ingen hemlighet att många kommuner är starkt beroende av vår verksamhet. På flera håll är vi den största arbetsgivaren, och skulle vi försvinna skulle det snabbt få stora konsekvenser, säger Jerry.

En slipad verksamhet tack vare sågverken

Ett av alla lokala företag som vuxit genom sågverksindustrin är Sollefteå Slipservice. Det som började i ett garage i Sollefteå i slutet av 80-talet har i dag utvecklats till en högspecialiserad verksamhet med 18 anställda och en årlig omsättning på cirka 30 miljoner kronor.

– Min svärfars första sågverkskund var Graninge Bruks sågverk, och tack vare den affären kunde han anställa sin första medarbetare och bygga en 200 kvadratmeter stor verkstad, säger Peter Oremo, vd för Sollefteå Slipservice.

I dag är verkstaden fyra gånger så stor, och samarbetet med sågverken har varit avgörande för företagets utveckling. När Tunadals sågverk uppgraderade sin såglinje investerade även Sollefteå Slipservice cirka 15 miljoner kronor i nya maskiner för att hänga med.

– Vi har robotar som arbetar dygnet runt, och tillsammans med sågverken utvecklar vi ständigt nya verktyg för att göra produktionen ännu mer effektiv. Att ha en så stor partner som SCA ger oss dessutom möjligheten att arbeta med världens bästa verktygstillverkare, säger Peter Oremo.

Företaget har numera kunder i hela Sverige, men sågverken i regionen utgör fortfarande den stabila basen för verksamheten. En minskning eller nedläggning av SCAs sågverk skulle få direkta konsekvenser.

– Skulle SCAs verksamhet minska eller försvinna helt skulle vi behöva permittera minst hälften av personalen. Det är inget roligt att reflektera över, men det är ett faktum, säger han.

För Sollefteå Slipservice är sågverken alltså inte bara kunder – de är en av förutsättningarna för företagets existens. Om sågverken försvann skulle det få konsekvenser, inte bara för Sollefteå Slipservice, utan för hela det nätverk av underleverantörer och specialistföretag som vuxit fram kring skogsnäringen.

Hård konkurrens vässar sågverken 

Vid sågverket i Bollstabruk råder fortfarande full aktivitet, även om hamnen efter dagar av intensivt arbete nu är stilla. Kvar finns bara spåren av det 135 meter långa nederländska fartyget Merweborg i form av den uppbrutna rännan genom isen som leder ögat ut mot kusten – en tydlig påminnelse om hur hamnen förenar det lokala med resten av världen.

En blick på sågverkskartan från 2002 till i dag visar en tydlig utveckling: färre sågverk med en koncentration kring platser med god tillgång till sjötransport. På drygt 20 år har antalet sågverk i regionerna där SCA verkar minskat från 43 till 27. De som finns kvar är de som har bäst förutsättningar att nå ut i världen.

– Tittar man på sågverken som överlevt, särskilt i norra Sverige, ser man en tydlig trend. Närheten till hamnar är i dag helt avgörande. På samma sätt som älvarna en gång var nödvändiga för flottning av timmer, är det nu sjötransporterna som möjliggör en konkurrenskraftig export, säger Jerry.

Även för SCA har utvecklingen varit påtaglig. Under samma tidsperiod har koncernens sågverk mer än halverats – från elva till fem. En utveckling som ställt krav på anpassning, men också öppnat för nya möjligheter. För att möta framtiden har SCA satsat på att effektivisera och modernisera sina sågverk. Genom investeringar i ny teknik och ökad produktionskapacitet har sågverken stärkts, och i dag står man för mer än 50 procent av den totala produktionen av sågade trävaror i norra Sverige.

– Konkurrensen om råvaran är hård, men med välinvesterade sågverk ser vi ytterligare möjligheter framåt. Genom ett fortsatt nära samarbete med skogsägare, näringsliv, lokala politiker och samhälle skapar vi rätt förutsättningar för framtiden och för att kunna fortsätta skapa värde, både lokalt och globalt, avslutar Jerry.