Arkitektur som vägval för framtiden

  • Artikel

Efter att tioårige Joakim Kaminsky skickat tio kronor till Greenpeace, dök hans brev upp som motiv på organisationens kampanjvykort. Stoltheten fördjupade miljöintresset som sedan blev grogrunden för ett yrkesliv baserat på hållbarhet – med konstnärliga uttryck. Kaminsky arkitektur går nu i bräschen för cirkulärt byggande med prisbelönt design. – Som arkitekt har jag möjlighet att vara med och påverka på riktigt, säger Joakim Kaminsky.

När Göteborgs breda paradgata Kungsportsavenyn nått sin höjdpunkt vid statyn av den grekiska havsguden Poseidon, fortsätter vindlande vägar upp till Lorensbergs villastad. Här växte exklusiva tegelbyggnader med stark brittisk inspiration upp i slutet av 1910-talet. Förmögna redare och handelsmän flyttade in i det unika läget som sträcker sig över sju, åtta kvarter.

Villa Solbu byggdes för den framgångsrike norske handelsmannen Adolph J Solbu. På 1950-talet fick huset en tillbyggnad som länge fungerade som festlokal. Sedan tio år tillbaka finns Kaminsky arkitekturs kontor här.

Kontor som speglar profilen

Att en föregångare för hållbar husdesign och återbruk har sin bas i en byggnad med starkt kulturhistoriskt värde och därför ska hanteras varsamt, känns helt rätt. Gammalt möter nytt med personlig prägel. Originaldetaljer, som väggarnas vackra träpanel, spelar en huvudroll i arkitektkontorets interiör där funktionella tillägg samtidigt ger en modern känsla. I den stora festsalen med högresta glasfönster ut mot trädgården fungerar en box av plywood som rumsavdelare och mötesplats, med två separata konferensrum. En gradäng, även den i trä, rymmer både bibliotek och sittplatser för samlingar med alla medarbetare.

Många av möblerna till mötesrum och kök har arkitekterna sökt upp på andrahandsmarknaden. Och just förmågan att göra resurssparande återbruk till en del av byggprocessen, utan att tumma på estetiken, har varit en bidragande orsak till att Kaminsky arkitektur nått en erkänt stark position inom hållbarhet.

Företaget startade år 2007 när Joakim Kaminsky och dåvarande partnern Fredrik Kjellgren ritade det vinnande förslaget till ett restaurangprojekt vid Sveriges sydspets, Falsterbo.

– Just det hade ingen särskild hållbarhetsprofil, men så fort vi kommit igång började vi söka oss till sådana projekt. Vi utbildades oss vidare inom området, lärde oss mer och byggde successivt upp vårt renommé, berättar Joakim Kaminsky.

Hans egen yrkesresa började egentligen på civilingenjörsutbildningen med bygginriktning. Men efter två år kände han att det inte var helt rätt. Det var dags att avvika från huvudgatan och fi nna en egen väg för att hitta hem. Inom sig hade han både ett konstnärligt intresse och det djupt rotade miljöengagemanget – som vuxit vidare från Greenpeace-bidraget till att innefatta både förståelse och ansvarskänsla för klimatfrågan.

– Jag upplevde civilingenjörsutbildningen som lite för teoretisk för mig och sökte en inriktning där jag skulle kunna påverka mer. Resan till arkitekt var inte helt spikrak, men med tiden klarnade det som ett yrkesval där jag fick kombinera den konstnärliga aspekten med att kunna uträtta något på riktigt i verkliga projekt, säger Joakim Kaminsky.

Bygger för en bättre värld

”Ett kraftfullt verktyg som kan förbättra vår värld”. Så ser man på arkitektur hos Kaminsky. Det handlar inte om en dekorativ yta, utan ett grundläggande vägval. Myran är en stor förebild som byggmästare. Den bygger bara med förnyelse bara resurser, producerar bara avfall som främjar mångfalden och ju fler myrstackar som byggs, desto bättre för naturen. Arkitektbyrån var ganska tidigt ute med den inriktning som med tiden blivit oerhört angelägen för de flesta.

– Visst fanns det ett intresse för hållbarhet när vi startade, men det har ju utvecklats väldigt mycket och blivit holistiskt på så sätt att det i dag innefattar så många fler frågor, inte minst träbyggande, säger Joakim Kaminsky.

I början av 2000-talet fanns ett groende intresse för energieffektivitet, och passivhus blev en specialitet hos Kaminsky.

– I starten hade vi ofta lite mindre kunder, inte sällan kopplade till den gröna omställningsrörelsen och lite i ytterkanterna av byggbranschen. Men det fanns även en del kommunala bolag som var tidiga med det hållbara tänket och låg långt framme i utvecklingen, säger Joakim Kaminsky.

Mycket har hänt sedan dess. Kunskapsnivån har höjts i branschen och certifieringssystem har hjälpt till att driva utvecklingen i riktning mot minskad klimatpåverkan. Klimatberäkningar gör det dessutom möjligt att utvärdera byggmaterialen och uttrycka miljövinsterna med konkreta siffror.

– Man får verkligen säga att det har skett ett genomslag! I dag jobbar de flesta i branschen med hållbarhetsfrågor och samtidigt inser fler och fler komplexiteten och arbetar på ett oerhört seriöst sätt, säger Joakim Kaminsky.

Det finns olika vägar att gå inom hållbart byggande. Att avstå från rivning och nybyggnation och istället renovera är ofta det bästa. Att återbruka befintligt material ochkomponenter i nya byggnader det näst bästa. Förnyelsebara material som binder koldioxid, som trä, är förstahandsvalet i de fall jungfruligt material behövs.

– Nyckeln till att få ner koldioxidutsläppen är att konstruera byggnader som blir kolsänkor. För att klara det är återbruk avgörande, för det finns material som det i vissa fall är svårt att hitta alternativ till, som plåt exempelvis, säger Joakim Kaminsky.

Genombrott inom återbruk

Kaminsky arkitektur fick ett genombrott inom så kallad upcycling med renoveringen av Naturskyddsföreningens huvudkontor i Stockholm.

– Det är Sveriges största icke statliga organisation inom miljöfrågor med ett stort kunnande om hållbarhet. Så man kunde misstänka att det skulle bli ganska banbrytande för hållbarhetsfrågor när det var dags för dem att renovera, säger Joakim Kaminsky.

Kontoret är inrymt i en lokal från 1800-talet. Under pandemin skulle den slitna interiören omvandlas till framtidens arbetsplats, genom cirkulära designmetoder och ett nytänkande som skulle minimera byggnadens koldioxidavtryck och spara på miljön. För möbler och inredning blev det nästan 100 procent återbruk. Men även begagnade byggdelar i form av väggskivor, innerdörrar, takplattor och toalettporslin från den gamla lokalen eller andra renoveringar fick nytt liv i projektet.

– Där hade vi chansen att genomföra många lösningar där andra sa: det går aldrig. Vi gjorde det dessutom till en kostnad som var rimlig och det är klart, när någon vågar gå före på det här sättet banar det väg för andra att följa efter, säger Joakim Kaminsky.

Hittills har omkring 60 andra företag varit på studiebesök hos Naturskyddsföreningen för att söka kunskap och inspiration till egna hållbara renoveringar. Med den uppmärksamhet slutresultatet fått, kan projektet även beskrivas som ett genombrott i branschen.

Återbruk, med bibehållen estetik

Kaminsky arkitektur vill skapa byggnader och miljöer som gör människor lyckliga och samtidigt orsakar ett minimalt ekologiskt avtryck. För en arkitekt, som ju samtidigt vill uppnå en viss estetik, kräver återbruk en annan arbetsgång än den konventionella. Begagnade produkter är dessutom något av en färskvara och i ett byggprojekt som spänner över flera år gäller det att kunna anpassa sig efter vad som finns tillgängligt när tiden är inne för det aktuella momentet, om det ska skaffas in utifrån.

– Man får till stor del tänka på ett annat sätt med återbruk, i en omvänd process. Men det kan vara ganska roligt. Som arkitekt kommer man tillbaka till sina rötter genom att behöva vara mer på plats och mer aktiv i byggprocessen, säger Joakim Kaminsky.

Man behöver också lägga extra tid på att leta, men kostnaden för det brukar kompenseras med ett lägre inköpspris än för nyproducerade varor. Än finns ingen fullfungerande andra- hands marknad för syftet, men på webbplatsen ccbuild.se som drivs av Centrum för cirkulärt byggande finns en annonsplats med ett stort utbud av byggvaror, inredning och möbler som är återbrukningsbara.

– Annars är det djungeltrumman som gäller. Vi får ringa och höra oss för och ofta finns det någon som känner någon som har bra alternativ. Att det inte finns en fungerande marknad än är definitivt något som hämmar utvecklingen. Den är i sin linda och har inte hittat sin form riktigt än, vilket är ett problem när man ska jobba med återbruk i större skala. Men om vi tittar tio år framåt så kommer det säkert att se helt annorlunda ut, säger Joakim Kaminsky.

Utvecklingen behöver skyndas på 

Och är det någon yrkesgrupp som är lämpad att arbeta konstnärligt och kreativt med begränsningar, så är det ändå arkitekter, tycker han.

– Bra eller dåligt, men vi är redan så vana att jobba inom en mängd ramar som begränsar. 
Att för klimatets skull skynda på utvecklingen ytterligare är dock önskvärt. Byggbranschen står för cirka 20 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. I ett läge där både byggnaders energieffektivitet och hållbara energiförsörjning kommit långt, är det hög tid att ta vara på den potentiella effekten av cirkulära byggprocesser som förlänger livscykeln för befintliga material.

De lagstadgade klimatdeklarationer för nya byggnader som infördes 2022 skulle till exempel kunna kopplas till krävande gränsvärden, något som helt saknas i dag, föreslår Joakim Kaminsky.

– Då skulle det verkligen finnas stora ekonomiska incitament för att använda återbrukade produkter. Det skulle helt enkelt bli ett måste för att uppfylla kraven. På vägen dit har redan exempelvis kommuner börjat ställa vassa miljökrav på dem som bygger på kommunal mark.

En blick mot framtiden skvallrar redan nu om att de klimatförändringar som ledde Joakim Kaminsky in i branschen kommer att bli en realitet och leda till nya förutsättningar för byggande. Då krävs både fortsatt långsiktig hållbarhet och resiliens, alltså motståndskraft som klarar extremväder.

Hur vi ska bygga för den så kallade två graders-världen är det hög tid att prata mer om, anser Joakim Kaminsky. Höjningen av jordens medeltemperatur beräknas vara upp i 1,5 grader redan under 2024. Ingen vet exakt vad det kommer att innebära, men mycket pekar på att det är mer angeläget än någonsin att öka farten på hållbart byggande.

– Vid slutet av mitt yrkesliv så tror jag ändå att det inte bara har blivit standard att bygga med klimatavtryck netto noll. Då är det nog naturligt att en nybyggnation innebär en kolsänka, där man räknar med att binda koldioxid genom materialval som trä, halm, hampa eller lera och därmed uppnå netto minus.