Skogsbruksplanen hjälper Maria att både bruka och bevara

När fastigheten dök upp på marknaden kändes det nästan självklart att den skulle bli Marias.

– Jag hade länge tänkt att jag skulle investera i skog, men det skulle vara rätt skog. Jag ville nämligen ha en fastighet i anslutning till den släktgård som jag äger tillsammans med nära och kära i trakten kring Oviksfjällen, sydväst om Östersund, säger Maria och fortsätter:

– Jag har mina rötter i den här bygden och här påminns jag om min morfars trygga hand när vi gick i skogen tillsammans och om min mormor som lärde mig var gullpudra och slåtterblomma växer. Härifrån har jag många fina skogsminnen med mina föräldrar, den egna familjen, syskon med familjer och vänner. Dessutom har min fastighet en gång i tiden ägts av min morfars bror. Så när jag nu går i min skog så går jag där mina förfäder har gått och fortfarande går.

Roligare och roligare

Det har gått tre år sedan affären och det blir bara roligare och roligare att vara skogsägare.

– I skogen hämtar jag både energi och lugn i form av jakt, skidåkning och promenader, samtidigt som värdet växer. Det är också ett viktigt åtagande att äga skog eftersom den bidrar till att hindra klimatförändringar. Jag vill vårda och bruka skogen klokt, värna biologisk mångfald och njuta – och på sikt lämna över något till mina barn som de kan förvalta vidare.

Skogen består främst av tall och gran, men det finns även en del lövträd och contortatall. Åldersspannet är brett, från 15-åriga bestånd till områden med träd som är över 100 år. För att få ett bollplank och någon att prata med om hur skogen kan skötas så kontaktade Maria SCAs virkesköpare Fredrik Svelander, efter ett tips från en annan skogsägare.

– Jag behövde någon som kan skog, för det går inte att läsa sig till allt. Första gången Fredrik och jag trampade ut i skogen tillsammans så visade och förklarade han så att det blev praktiskt begripligt. Han är ett bra stöd som tar sig tid och vet vad som är viktigt för mig. Vi brukar ses ett par gånger per år och så hörs vi på telefon vid behov.

Ett tryggt fundament

På Fredriks inrådan skaffade Maria en skogsbruksplan.

– En del fakta följde såklart med köpehandlingarna, men det betydde inte så mycket i konkret skötsel för mig utan var mest ett underlag för värderingen. Det var först när jag fick min plan och Fredrik förklarade vad den kunde ge mig som jag faktiskt förstod vad index, huggningsklasser och alla siffror innebär. Nu har jag ett tryggt fundament att stå på, som visar vad jag bör göra och när jag bör göra det. Det ger mig en hållbar struktur för min skog.

Maria använder både planpärmen med papper och den digitala planen som finns i kartan i Skogsvinge.

– Pärmen är toppen när jag till exempel vill visa något för familjen. Man får en bra överblick och kan ha åtgärdsöversikten bredvid kartan. Men ska jag vandra ut i skogen så är det så smidigt att ha planen i telefonen via Skogsvinge-appen. Jag ser precis i vilket bestånd jag är, och vad som är planerat där.

Med en plan blir det tydligt att skogen måste skötas om både på kort och längre sikt, konstaterar Maria.

– Tiden går fortare än man tror och det är tydligt att man måste göra rätt åtgärd i rätt tid för att skogen ska må bra, så min grundtanke är att följa planen. Men sedan finns det säkert delar där jag kommer att klura på om jag vill göra det som föreslås i planen.

Ha bra förståelse

För att bli en bra beställare av åtgärder tycker Maria att hon behöver ha en bra förståelse för vad som ska göras och varför. Förra sommaren provade hon att röja själv och det gav en hel del insikter.

– Fredrik hittade ett passande bestånd som jag härjade i efter tydliga instruktioner. Jag har nog aldrig varit så trött som då! Men jag kände mig så nöjd, för man ser ju skillnaden direkt och det gav mig en bra förståelse för varför man gör si eller så och vikten av att lämna rätt träd för framtiden. Med Fredriks stöd tar jag mig vidare i min skogskunskap. Vi har till exempel tittat på både kalhyggen och blädning för att jag ska förstå vad olika åtgärder innebär, och se helheten.

Maria bor i Uppsalatrakten, men är i Jämtland ganska ofta. Efter ett intensivt yrkesliv med ledande positioner i globala företag är hon pensionär och kan lättare styra sin tid.

– Jag har en del styrelseuppdrag nu men mellan varven kan jag lika gärna jobba från Jämtland, så jag hoppas kunna vara där oftare. Jag har inte räknat med att fysiskt sköta skogen själv, utan större åtgärder som exempelvis gallring och föryngringsavverkning tar jag hjälp med. Däremot vill jag gärna röja en del och göra inventeringar – tack vare min bakgrund som biolog vet jag delvis vad jag ska titta efter.

Marias två söner är också intresserade av skogen, och här är skogsbruksplanen ett bra stöd.

– De kan använda planen och strosa ut i skogen på egen hand för att titta och lära. De har redan anmält intresse för att hjälpa till, och det är jättekul. Jag hoppas ju att min skog ska stanna i släkten i generation efter generation.

Text: Misan Lindqvist
Foto: Michael Engman