Stor eller liten skogsmaskin?

Varför är frågan om maskinens storlek så angelägen för många?

– Det är främst vid gallring som frågan om maskinstorleken ställs på sin spets eftersom man ska forma den framtida skogen. Det är lätt att tro att mindre  maskiner alltid ger mindre ingrepp med smalare stickvägar, färre markskador och en mer försiktig gallring. Men du kan få en lika fin gallring med en större maskin. Sedan har skogsmaskinförarens kompetens stor betydelse för kvaliteten. Så man ska inte stirra sig blind på maskinstorleken, utan se till slutresultatet.

Hur tänker SCA kring maskinstorlek?

 – Vi betonar att det ska vara rätt maskin för uppdraget så att de kan hantera träden på bästa sätt. I gallring använder vi oftast de näst minsta modellerna, det vill säga en normalstor gallringsskördare och motsvarande skotare. Vi använder aldrig de största skördarna i gallring, för det skulle inte bli bra. I föryngringsavverkning använder vi däremot branschens största modeller. För våra egna avverkningslag har vi såklart anpassat maskinerna för deras uppdrag. När det gäller de entreprenörer vi samarbetar med för vi alltid en dialog; hur ser uppdragen ut, är det främst gallring de ska ägna sig åt och vilken maskin är mest lämpad?

Vilka är fördelarna med en större maskin?

– Du får bättre virkeshantering och kvalitet. Med en normalstor gallringsskördare kan man hantera större träd utan problem, medan en mindre maskin gör det svårare att hålla trädet om det är för grovt. Det kan resultera i kapsprickor och dålig virkesmätning. Det påverkar virkesvärdet negativt. Dessutom blir det onödigt slitage på maskinen. De större maskinerna är dessutom mer kostnadseffektiva eftersom de har högre produktivitet. De små nischade gallringsmaskinerna ger ofta en högre avverkningskostnad, eftersom de har lägre kapacitet. De kan inte avverka lika effektivt som en större maskin och har svårt att ta sig fram i snö och på stenig mark. En annan fördel med större maskiner är att de har en betydligt bättre förarkomfort. De ger både bättre stabilitet och mindre vibrationer. För oss är det mycket viktigt att förarna har en bra arbetsmiljö.

Vad händer om man använder en liten skördare i förstagallring och byter till en stor till den andra gallringen?

 – Det beror på hur breda stickvägar man har gjort vid den första gallringen. De träd som lämnas i kanten av stickvägen (så kallade vägträd) får utstå vind och snötryck, men stabiliseras med åren. Men om man använder en liten maskin vid första gallringen och anpassar stickvägarna efter det, och sedan kommer med en normalstor maskin i den andra gallringen, så måste vägbredden utökas. Då kommer beståndet att bli instabilt eftersom det blir nya vägträd som blir utan sina tidigare stödträd. Skapar man tillräckligt breda stickvägar, minst fyra meter, redan vid första gallringen, så brukar det gå bra att byta till en större maskin vid den andra gallringen. Då behöver man inte avverka bland vägträden, vilket gör att beståndet förblir stabilt.

Vad påverkar kvaliteten på en gallring, förutom maskinens storlek?

– Både arbetssätt och förarnas kompetens är mycket viktiga. Vi arbetar utifrån vår egen etablerade gallringsmetodik som vi kallar ”SCA-gallring”. Vi har också egna metodinstruktörer som hjälper förarna att utvecklas i sitt arbete. Med SCA-gallring och vår SED-metod ser vi till att det blir fina gallringar med hög kvalitet.

Vad innebär SCA-gallring och SED?

– SCA-gallring innebär att skördaren först gör stickvägar, som är max 4,2 meter breda, med cirka 30 meters mellanrum. I zonerna mellan stickvägarna gör skördaren ett smalare slingerstråk, men utan att det blir en väg. Där kan maskinen slingra sig fram och avverka i naturliga luckor och öppningar. Virket läggs alltid mot stickvägarna, vilket innebär att det bara är skördaren som kör i slingerstråket, medan skotaren håller sig på stickvägarna. Ett slingrigt slingerstråk blir knappt synligt efter ett tag när de kvarvarande träden sluter sig. Så det blir en fin gallring, trots att vi inte använder en liten maskin. Stickvägarna kan man återanvända när det är dags för en andra gallring.

SED står för Skonsam Effektiv Drivning. Det är vårt arbetssätt som går ut på att noga planera hur maskinerna ska köra, lägga ris på de vägar som används mest och bygga överfarter. På så vis kan vi avverka och köra ut virke effektivt utan att skada mark och vatten. Förutom att vi undviker körskador kan vi avverka fler trakter oavsett årstid tack vare SED.

Kan inte en stor maskin orsaka mer markskador?

– Det är lätt att tro, men en större skogsmaskin har ju en större bäryta. Och med en bra körmetodik, som vår SED, kan man anpassa körningen och minimera markskadorna.

Har maskinstorleken betydelse för möjligheten att samordna avverkningar?

– Ja, det är betydligt enklare att samordna flera gallringar inom ett område när man kör med en normalstor maskin. De kan hantera allt från klena till lite grövre stammar. En normalstor gallringsskördare kan till och med klara en klenare föryngringsavverkning. Det går inte med de minsta maskinerna. Om en sådan maskin ska gallra hos rågrannen som har en något grövre skog blir det problem. Den mindre maskinen kommer inte att göra ett bra arbete, och det ökar risken för både virkesskador och att det blir onödigt slitage på maskinen. Då tappar man samordningsvinsten.

Finns det avverkningar när en liten skördare är att föredra?

– Mja, i en riktigt klen och tidig gallring blir det såklart fint med en liten maskin, men om stickvägarna är anpassade för den lilla maskinen blir beståndet svårt att sköta när det är dags för den andra gallringen. Vid andragallringen har träden blivit grövre och då kan inte de minsta maskinerna användas, utan det krävs en normalstor maskin. Det innebär att stickvägarna behöver breddas något, med ett instabilt bestånd som resultat. Med en duktig och erfaren förare kan en normalstor skördare ge samma fina resultat i förstagallringen som de mindre maskinerna gör. Vi har gjort många studier under årens lopp som visar det.

Det finns studier som visar att en viss andel av Sveriges gallringsskogar passar för mindre maskiner.

 – Ja, det stämmer, men man måste läsa det finstilta. Ofta gäller det skogar i lätt terräng och områden med vintrar där snödjupet ligger under 30 cm. Sådana vintrar är inte så vanliga i Norrland där vi är verksamma.

TEXT: MISAN LINDQVIST • FOTO: THOMAS PERSSON