Naturlig föryngring – vid perfekta förutsättningar

Vad innebär naturlig föryngring med fröträd av tall?

– Det innebär att man lämnar fröträd när man avverkar ett bestånd. Fröna från de kvarlämnade träden ger sedan upphov till nästa generation skog. I de flesta fall gör man en markberedning för att fröna ska få större möjligheter att gro.

På vilka marker kan det fungera?

– Naturlig föryngring av tall passar vanligtvis bäst på torra och magra marker som domineras av lavar och lingonris. Metoden kan även fungera på friska marker med lingon och blåbär, men då är det mycket viktigt att markbereda för att minska konkurrens från vegetationen och skapa bra groningspunkter för fröna.

Det gäller också att ha koll på temperaturen för trakten, eftersom det är viktigt för tallarnas frösättning. Man brukar prata om den så kallade temperatursumman, som beräknas utifrån dygnsmedeltemperaturen under vegetationsperioden. Temperatursumman styrs av vilken breddgrad trakten ligger på och höjden över havet. Har du koll på de två faktorerna kan du enkelt få fram temperatursumman med hjälp av ett digitalt verktyg på skogskunskap.se.

Om temperatursumman ligger under 1 000 dygnsgrader brukar naturlig föryngring inte vara något bra alternativ. Men det finns fler faktorer som påverkar. Om beståndet ligger i ett soligt söderläge är det så klart betydligt varmare än i en skuggig norrsluttning. Sådana saker får man också ha i åtanke.

Vad finns det för anledningar att välja naturlig föryngring?

– Om det är optimala förutsättningar kan det bli riktigt täta, fina bestånd. När plantorna växer så tätt blir det automatiskt en kvistrensning. Döda kvistar ramlar av på naturlig väg och det ger en fin virkeskvalitet.

En annan anledning till att välja naturlig föryngring kan vara att det är så stenigt att man inte har något val. Det kanske inte går att markbereda och plantera eftersom det helt enkelt inte går att köra in med en markberedare.

Naturlig föryngring kan också vara ett bra alternativ i områden med omfattande älgbete, eftersom det blir många stammar om man lyckas med föryngringen. Men det är viktigt att komplettera med plantering om traktens klimat och förutsättningar inte är optimala för naturlig föryngring.

Ibland kan man också använda sig av naturlig föryngring för att man vill behålla en del träd och inte skapa en stor kal yta. Det kan till exempel vara av hänsyn till rennäringens behov, av hänsyn till arter som kräver trädkontinuitet eller för att avverkningen görs i anslutning till bebyggelse. Även här gäller det att hålla koll på traktens förutsättningar och komplettera med plantering om det behövs.

Är naturlig föryngring en budgetvariant för att få upp ny skog?

– Nej, det är en vanlig missuppfattning att det är en enkel och billig metod. I själva verket krävs det många åtgärder för att lyckas.

Vad finns det för nackdelar jämfört med plantering?

– Framför allt är naturlig föryngring mer av en chansning och det är mycket svårare att förutse resultatet. En stor nackdel är också att det dröjer längre innan det nya beståndet kommer i gång, eftersom du oftast måste vänta några år på att tallarna ska släppa frön som börjar gro.

När du planterar kommer din nya skog i gång snabbt och dessutom vinner du några extra år, i och med att plantorna redan har vuxit till sig på plantskolan innan de sätts ut. Planterade plantor har också bättre förutsättningar att klara konkurrens från annan växtlighet, eftersom de är större.

Vid naturlig föryngring brukar det dessutom bli en hel del luckor och stor variation i trädhöjd. Ibland växer det så dåligt att man blir tvungen att börja om med markberedning och plantering för att leva upp till skogsvårdslagens krav om återväxt.

En annan nackdel är att du inte kan dra nytta av egenskaperna hos dagens förädlade plantor. De växer ca 25 procent bättre än oförädlade skogar och ger alltså en enorm skjuts för tillväxten. Det är en viktig anledning till att virkesvolymen generellt blir 20 procent högre under en omloppstid om man planterar.

Det låter som att det mesta talar för plantering!

– Ja, så är det absolut. I de allra flesta fall är plantering det säkraste och mest effektiva sättet att föryngra, men det finns trots allt trakter där naturlig föryngring med fröträd är det bästa valet och ger riktigt fina bestånd.

Men med tanke på att det är mycket som ska stämma för att det ska bli ett lyckat resultat så är mitt råd att du diskuterar frågan med en kunnig rådgivare innan du bestämmer dig. Din virkesköpare hjälper dig gärna.

Vilka åtgärder behövs när man ska göra en naturlig föryngring?

– Tio år innan föryngringsavverkningen bör man glesa ut beståndet så att träden vänjer sig vid att ståmer fritt och blir mer tåliga för vind. Det är bra om trakten har gallrats sedan tidigare.

Ibland bör man också göra en hyggesrensning innan avverkningen. Vid avverkningen lämnar man 50-100 fröträd per hektar, beroende på marktyp, och två-tre år senare bör man markbereda, om det är möjligt.

När det nya beståndet har börjat växa upp är det dags att ta ner fröträden. För att inte orsaka för mycket plantskador bör man göra det innan plantorna har blivit en halvmeter höga och se till att göra det under vintern när det finns ett skyddande snötäcke.

Om det kommer upp riktigt mycket plantor behöver man göra en plantröjning när plantorna är kring en meter höga. Då lämnar man kvar ungefär 6 000 till 8 000 stammar per hektar, så att man får många fina stammar kvar även om området skulle bli hårt betat. Det är viktigt eftersom marker som är lämpliga för naturlig föryngring ofta är marker där älgarna trivs under vintern.

Varför är det viktigt med markberedning även vid självföryngring?

– Tallens frön har svårt att gro om inte marktäcket är påverkat. Allra helst ska det vara blottad mineraljord.

Om det finns gott om ljung och kråkbär är det extra viktigt med markberedning, eftersom de växterna utsöndrar ett ämne som gör det svårare för fröna att gro.

Varför väntar man två, tre år med markberedningen?

– På så sätt hinner markberedningen inte växa igen innan frötallarna har kommit i gång att sätta frö. Det brukar nämligen dröja några år innan de gör det. Tall sätter inte frö så ofta, men frösättningen triggas av att det blir mer öppet och ljust efter avverkningen.

Fungerar det på samma sätt om man vill få upp en naturlig föryngring av gran?

– Nej, gran och tall har helt olika krav vid föryngring, framför allt när det gäller ljus och skugga. Därför är det andra metoder som gäller för gran.

Text: Kerstin Olofsson
Foto: Michael Engman