Mats gödslar för bättre tillväxt och ekonomi

Mats äger flera fastigheter i området kring Arnemark och på en stor del av arealen prioriterar han att skapa en hög virkesproduktion.

– Jag har ärvt en mindre del av min skog, men det mesta har jag köpt och jag vill ha avkastning på min investering. Därför bedriver jag ett skogsbruk med syfte att det ska ge en god ekonomi, säger han.

Som en del i den strategin väljer han konsekvent att markbereda, att använda förädlade plantor och att dikesrensa och skyddsdika där det finns behov. Att gödsla lämpliga bestånd är också en självklarhet.

– Jag väljer ut fina bestånd och gödslar dem ungefär tio år innan det är dags för slutavverkning. Jag gödslar dessutom en del bestånd några år efter den första gallringen och båda åtgärderna ger god effekt, säger Mats.

Effekten går att se på flera sätt, bland annat på att toppskotten blir längre och på att årsringarna blir bredare. Stubbarna som står kvar efter den avverkning som gjordes i början av sommaren talar sitt tydliga språk.

– Man ser på årsringarna att tillväxten hade börjat avta i takt med att träden blev äldre, men efter gödslingen fick tillväxten en rejäl skjuts igen. Det innebar en stor skillnad i volym och timmerandel vid avverkningen. Ändå är det här mark där boniteten är så pass låg att rekommendationerna säger att det är ett gränsfall att det ska vara värt att gödsla, säger Mats.

Helikopter och fyrhjuling

Gödslingen görs till stor del från helikopter, men Mats gödslar också en del mindre bestånd på egen hand med hjälp av en gödselspridare som han har monterat på sin fyrhjuling.

– Jag har bland annat gjort ett experiment i ett bestånd som snart ska gallras för första gången. Beståndet är uppdelat av en väg och jag valde att gödsla på ena sidan, men inte på den andra. Det var några år sedan och nu har jag provborrat i några träd och sett på borrkärnorna att det är en märkbar skillnad. Det gödslade området har växt mycket bättre.

Mats är delägare i Arnemarks Gemensamhetsskogs samfällighetsförening och även de satsar mycket på gödsling.

– Vi är måna om att bygga upp virkesvolymen och gödsling är en självklar del i det. Vi har jobbat med gödsling under en längre tid, både efter förstagallringar och inför föryngringsavverkningar, säger Mats.

Intresse och oro för naturvärden

Även om Mats satsar på hög virkesproduktion på sina fastigheter så prioriterar han även naturhänsyn. Hans fastigheter är certifierade enligt både FSC^® och PEFC och han tycker att det är roligt att göra olika naturvårdsåtgärder.

Samtidigt har alla oklarheter kring artskyddet lett till att det inte längre känns lika lockande att öka naturvärdena på markerna. Mats har till exempel börjat tänka om när det gäller att spara mycket asp, rönn och sälg när han röjer.

– Att spara mycket av de trädslagen kan ju innebära att jag försvårar, eller till och med gör det omöjligt för mig själv att bruka min skog framöver. Tidigare lämnade jag lövträd mer spritt, men nu försöker jag att koncentrera dem, för att inte binda ris åt min egen rygg, konstaterar Mats och fortsätter:

– Det är helt galet att det har blivit så här. Man ska ju vara glad och stolt om man har naturvärden på sin mark, men nu blir man rädd i stället. De skogsägare som har naturvärden på sin fastighet straffas ekonomiskt för det.

Koncentrerar sina insatser

Oklarheterna har inte inneburit att Mats har slutat att göra naturvårdsåtgärder, utan i stället har han valt att samla en del av åtgärderna till vissa områden. I de områdena gör han en mängd olika insatser. Han skapar till exempel mycket högstubbar och jobbar med veteranisering, alltså att skada en del träd för att veden ska åldras i förtid och på så sätt gynna den biologiska mångfalden.

– Jag har också områden där jag har röjt bort barrträd för att gynna lövträd och på så sätt skapa fler lövdominerade områden.

En annan naturvårdsinsats är att ordna fler boplatser åt fåglarna. Mats har satt upp ett par hundra fågelholkar på sina fastigheter.

– Jag sätter dem främst i närheten av nya hyggen, eftersom jag tänker att fåglarna kanske kan ta en och annan snytbagge om jag har tur. På så sätt slår jag två flugor i en smäll.

Text: Kerstin Olofsson
Foto: Susanne Lindholm