Botten med toppbrott

När kan det uppstå skador på grund av snö?

 – Det kan hända om det först har snöat ordentligt under en period när temperaturen ligger kring nollstrecket, så att snön är riktigt blöt och tung. Om det därefter blir kallt fryser snön fast i träden och orsakar en stor påfrestning på dem. Börjar det sedan blåsa är det lätt att träden knäcks. Risken är större ju kallare det är och ju mer det blåser

I vilken typ av skogar är risken störst? 

– Det är främst yngre skogar som drabbas, med träd som är upp till sju meter höga ungefär. Unga bestånd där det är tätt mellan stammarna och bestånd som ligger på hög höjd, mer än 200 meter över havet, löper störst risk. Vindexponerade krön och sluttningar är också utsatta, liksom bestånd där man nyligen har röjt eller gallrat.

Varför är det större risk för snöskador om träden står tätt? 

– När träden står tätt kan de inte utveckla sina kronor och rötter på samma sätt som de gör när de växer mer fritt. Därför blir de inte lika stabila. Dessutom blir kronorna ofta asymmetriska eftersom de tvingas växa åt det håll där det finns utrymme. När det kommer snö gör de asymmetriska kronorna att tyngden blir ojämnt fördelad och då är det större risk att stammarna knäcks.

Vilka trädslag är det som brukar drabbas? 

– Det är ofta tall som knäcks av snö. På granar ramlar snön lättare av, eftersom de har nedåtriktade grenar. Björkar klarar sig också bra eftersom de är väldigt elastiska. Man ser ofta björkar som är ordentligt böjda utan att gå av och de brukar räta upp sig när snön ramlar av.

Finns det något man kan göra för att minska risken för snöskador?

– Ja, välskötta bestånd löper mycket mindre risk att drabbas, så det gäller att röja och gallra i tid. Genom att glesa ut bestånden får du mer stabila träd, men det är viktigt att inte göra åtgärderna för sent. Om man väntar för länge så är stammarna höga och smala när de friställs och då blir de riktigt känsliga för både snö och blåst.

Att ha en välskött skog är inte någon garanti för att klara sig ifrån snöbrott, men det minskar skaderisken markant. Alldeles efter en röjning eller gallring är bestånden visserligen extra utsatta, men i längden är det helt klart att fördelarna överväger nackdelarna.

Ett annat sätt att minska riskerna för snöbrott är att undvika gödsling direkt efter att man har gallrat. Gödsling är ett bra sätt att skapa extra tillväxt i sin skog, men om man gör det alldeles efter en gallring så blir träden för känsliga. Man bör vänta med gödsling i minst fem år

Vad är ditt råd till skogsägare efter all snö som har kommit?

– Om du inte redan har gjort det bör du ge dig ut i din skog och se om det finns snöbrott. Kolla särskilt i områden där du nyss har röjt eller gallrat och i områden där du vet att det brukar komma mycket snö. Eftersatta bestånd, alltså bestånd som egentligen borde ha blivit röjda eller gallrade, bör du också titta till.

Det är bra att inte bara hålla sig till skogsbilvägarna, utan försök gärna att ta dig en bit in i bestånden. Träden som växer längs skogsbilvägarna växer mer friställt och är därför stabilare än de som växer en bit in.

Kan det vara farligt att vara i en skog där det finns toppbrott?

– Ja, om du ser att det är mycket snöskador bör du inte gå in i det området. Dels kan det ramla ner toppar, dels kan det ligga träd i spänn.

Vad är nästa steg ifall man upptäcker att man har snöskador?

– Då bör du ta kontakt med din virkesköpare så snart som möjligt, eftersom de avbrutna topparna och de trasiga stammarna bör tas bort snabbt. Det handlar både om att rädda värdet på virket och om att undvika att skadeinsekter förökar sig och sprider sig till skogen runt omkring. Enligt skogsvårdslagen måste det skadade virket vara ute från skogen och levererat till industri före 1 juli. Om du har försäkrat din skog bör du kontakta ditt försäkringsbolag innan du gör någon åtgärd.

Hur omfattande skador kan det röra sig om?

– För det mesta rör det sig om spridda skador, så att det räcker med att städa upp. Om skadorna har inträffat i en fas när beståndet är redo för gallring kan man passa på att gallra samtidigt, för då blir det mer ekonomiskt.

I sällsynta fall kan skadorna vara så omfattande att man behöver avveckla hela beståndet och börja om på nytt. Då behöver man göra en avverkningsanmälan och om skogen är ung behöver man också söka dispens för att få göra avverkningen innan lägsta slutavverkningsålder. Om du anlitar oss så hjälper vi dig med det, men det är alltså sällan som det blir så omfattande skador.

Text: Kerstin Olofsson
Foto: William Falk