Effektivt isvägsbygge räddade Eriks stormfällda skog

  • Artikel

Det tog knappt tio minuter för stormen Hans att dra förbi Norsjö med omnejd i norra Västerbotten den där augustidagen 2023. Men efter sig lämnade den stor förödelse i form av enorma mängder omkullvälta träd. För skogsägaren Erik Grubbström blev det extra problematiskt eftersom han hade stormskadad skog på en ö i sjön Mensträsk. – Jag förstod snabbt att en isväg var det enda alternativet för att få ut virket, berättar Erik.

Den fullastade timmerbilen kör sakta ner för sluttningen och vidare ut på isvägen, 
med siktet inställt på fastlandssidan. Vid sidan av den nästan 80 meter breda vägen 
står Erik och tittar på. Han är mycket nöjd att hans stormfällda virke äntligen är på väg mot SCAs industrier i Piteå.
– Allt har gått väldigt bra! Det har varit mycket arbete men jag har haft bra stöd av SCA, Mano Skog och BDX. Effektivitet och flexibilitet har varit avgörande för att få till isvägen, och även lite tur med vädret. 

När Din Skog träffar Erik i Mensträsk i slutet av februari har det gått drygt ett halvår sedan stormen Hans. 
– Ön är 40 hektar, vilket är ovanligt stort för öar i de här trakterna. Jag köpte skogen 2015 och visste så klart om svårigheterna att avverka när man har skog på en ö, men skogen skulle ju inte avverkas än på länge. Men så blev det inte, stormen blåste ut nästan all skog, säger Erik.

3 000 kubikmeter virke 

Minnena från stormdagen är glasklara. Så fort stormen hade dragit förbi satte sig Erik i bilen för att titta till skogen som finns ett par mil från hemmet i Burträsk.
– Jag såg ju hur illa det var längs vägen, men när jag kom till Mensträsk kändes det ändå ganska lugnt. Sedan körde jag så att jag fick utsikt över ön och då såg jag kaoset med alla träd som låg på marken. Jag förstod snabbt att det inte skulle fungera att få ut allt virke 
med en pråm, för det skulle krävas alldeles för många vändor. Den bästa och mest lönsamma lösningen var att invänta vintern och bygga en isväg.

Redan samma kväll beställde jag ett par vattenpumpar till vägbygget. Efter att Erik hade flugit med drönare över ön var bedömningen att stormen hade fällt runt 3 000 kubikmeter virke. Virkesköparna i trakten var snabbt på banan för att få köpa det, men till sist var det SCAs köpare Nils Berglund som fick uppdraget, tillsammans med avverkningsentreprenören Tobias Lundmark som äger Mano Skog AB.
– Jag känner Tobias och han gav mig många goda råd kring avverkningen och hur vi skulle tänka när jag gjorde vägen för att det inte skulle bli alltför dyrt. 
Samtidigt var SCA lyhörda och hade en plan för arbetet. Det avgjorde vem som fick affären, berättar Erik. Jag var också inställd på att själv göra en stor del av arbetet med isvägen för att hålla nere kostnaden. 

Många involverade

Att bygga en isväg är en process som kräver mycket kunskap och erfarenhet. 
– Det har varit många inblandade och för SCA är det viktigt att kunna anlita en kunnig och erfaren entreprenör så som BDX. Vi på SCA var huvudansvariga och beställare av isvägen, medan BDX var huvudentreprenör med Erik som sin underentreprenör, säger Linus Lidman, SCAs projektledare, och tillägger: 
– Tack vare Erik Lidström och Per Vikström från BDX som ansvarade för planering, projektering och själva utförandet så flöt allt på bra. Sedan var det jag som koordinerade allt med vår traktplanerare och transporten av virket.

Det är inte vanligt att markägare är så engagerade i isvägsbyggen så som Erik har varit, men han har byggt isväg förut och har kunskapen. 
– Förutom Eriks väg byggde vi också en kortare isväg åt en annan markägare som också hade stormfälld skog på en ö. Där skötte SCA och BDX allt, säger Linus.

När Din Skog träffar Erik i Mensträsk i slutet av februari har det gått drygt ett halvår sedan stormen Hans.

– Ön är 40 hektar, vilket är ovanligt stort för öar i de här trakterna. Jag köpte skogen 2015 och visste så klart om svårigheterna att avverka när man har skog på en ö, men skogen skulle ju inte avverkas än på länge. Men så blev det inte, stormen blåste ut nästan all skog, säger Erik.

Tur med vädret

Planeringen av Eriks isväg började i oktober. Tack vare att kylan kom tidigt kunde man staka ut sträckningen för den 600 meter långa vägen redan i november, efter att den första isen hade lagt sig. – Vi hade tur med vädret, eftersom det blev en kall 
vinter med lite snö, säger Erik. Det gällde att få vägen klar så tidigt som möjligt i början av 2024 för att kunna börja avverka.För att isen ska hålla för tunga skogsmaskiner och 
timmerbilar krävs det rejält tjock is. Så fort isen är tillräckligt tjock för att bära ett lättare fordon, till exempel en fyrhjuling, börjar man ploga för att skapa snövallar längs vägen. – Man bygger sedan på isen genom att pumpa upp vatten och spola hela vägen. Snövallarna hjälper till att hålla kvar vattnet på vägbanan. Från början var vägbredden cirka 100 meter, men den färdiga vägen var 80 meter bred, förklarar Linus. Det är lite av en konst att göra en isväg. Det gäller att vara snabb och ha koll på väderlek och nederbörd för att kunna agera utifrån det. 
– Kommer det bara lite snö kan den spolas över med vatten, men kommer det mycket nysnö måste man snabbt ploga bort den. Sedan fortsätter man att pumpa vatten över vägbanan för att bygga på isen, säger Erik.

20 000 steg om dagen 

Erik känner sin isväg mycket väl. Han har spenderat många timmar med att pumpa upp vatten.
– En normal dag går jag kanske 9 000 steg, men under vattningsdagarna låg jag på 20 000 steg, säger Erik. Vissa dagar hade jag sällskap av en nyfiken älgko 
med kalv. Hon undrade nog vad jag gjorde!I samma veva som isvägen började byggas var SCAs traktplanerare Andreas Aronson på plats för att planera avverkningen.
– Vid de två första besöken fick jag gå över isen, men sedan kunde jag ta skotern. Det blev också snabbt mörkt så jag fick använda pannlampa för att se 
något. Det låg virke överallt efter stormens framfart, men det var inte så mycket snö så det gick bra, säger Andreas.I mitten av januari var isvägen nästan 100 cm tjock 
och därmed redo för skördaren som väger 20 ton.
– BDX gjorde en första skanning av isvägen för att se hur det såg ut och kunde därmed ge klartecken att vägen höll för skördaren, säger Linus.

– Det var skönt att se skördaren köra över och börja avverka, innan snötäcket var för djupt, säger Erik.

Dags för timmerbilarna
För att vägen skulle hålla för virkestransporterna krävdes ännu tjockare is. Arbetet med att spola vägen fortsatte därför i några veckor efter att avverkningen hade 
börjat. När man bygger isväg skriver man alltid så kallade isprotokoll för att ha koll på isens tillväxt. Förutom att skanna vägen med radarutrustning inför att maskinerna skulle komma tog man även upp isprover i form av stora kuber på runt 300 kilo. 
– På så vis kunde vi kontrollera isens egenskaper det krävs så kallad kärnis för att vägen ska hålla. BDX gjorde även specialborrningar, ungefär som när man tar ut ett kärnhus ur ett äpple, för att bedöma isens utveckling, berättar Linus.

I mitten av februari hade isen en tjocklek på cirka 130 cm och då var det dags för timmerbilarna att börja hämta virke. 
– En fullastad timmerbil väger cirka 70 ton, och det gäller att se till att istjockleken är den rätta enligt det reglemente som finns. BDX gjorde en sista skanning 
och kunde kvittera att isen skulle hålla för transporterna, säger Linus.
För timmerbilschauffören Simon Hedestig, Umgransele Transport, var det första gången han körde på en isväg.
– Det har gått bra. Man kan höra lite knak från isen, men annars märks det inte att man kör på vatten, säger han. Och vi gick en säkerhetskurs innan vi började köra, så det kändes tryggt och bra. När man kör över isen har man inget säkerhetsbälte och sidorutan 
ska vara öppen så att man snabbt kan ta sig ut om det händer något.
– Det händer att tyngden från en timmerbil kan orsaka en svallvåg under istäcket som gör att vägen riskerar att spricka, men vi hade inga sådana problem, säger Linus. 

Gick enligt plan

Det blev rätt många transporter mellan Mensträsk och Piteå, en sträcka på 15 mil enkel väg, innan allt virke var bortforslat. Men i början av mars var avläggen ute på ön tömda.
– Det gick helt enligt plan tack var ett givande samarbete, säger Linus. Erik är också nöjd med att allt gick så bra.
– Det löpte på väldigt smidigt. Jag har särskilt uppskattat tydligheten och det strukturerade arbetet. Nu får jag vänta på att ny skog växer upp. Eftersom marken på ön är väldigt stenig kan jag inte markbereda och plantera. Även om det mesta av skogen föll i stormen så klarade sig vissa stråk och där har det lämnats fröträd för självföryngring. Det blir spännande att följa, avslutar han.