Varje år levererar SCA ungefär 100 miljoner skogsplantor – plantor som utgör motorn i SCAs klimatnytta på cirka 13 miljoner ton per år. Först binder de koldioxid medan de växer och så småningom bidrar de med hållbar virkesråvara till en mängd olika produkter. – Träden är effektiva koldioxidfångare och gör nytta under väldigt lång tid, säger Thomas Vestman, plantskolechef.
I växthusen och på de stora frilanden vid SCAs plantskolor växer det så att det knakar. Plantorna är inte så stora än, bara en eller ett par decimeter höga, men här jobbar fotosyntesen för högtryck. När plantorna växer som mest blir de ungefär en centimeter högre per dygn.
Efter en tid är plantorna redo att planteras ut för att bli starten på nästa generation skog. Över 100 miljoner plantor av tall, gran och contortatall levereras varje år. Ungefär 45 procent planteras på SCAs egna marker, medan resten levereras till andra skogsägare.
– Var fjärde planta som planteras i Sverige kommer från oss, konstaterar Thomas.
Plantorna räcker till drygt 50 000 hektar per år. Det är yta lika stor som 100 000 fotbollsplaner!
Mer skog än någonsin
Att plantera efter en avverkning är det mest effektiva sättet att få upp ny skog. Och aldrig har det varit viktigare än nu, eftersom växande skogar binder koldioxid. För varje kubikmeter stamved som träden växer binder de 1,3 ton koldioxid från atmosfären.
– SCA sköter sina skogar så att virkesvolymen ständigt ökar. Vi har aldrig haft mer skog än vi har nu och planteringen är en viktig del i det. För varje träd som avverkas planterar SCA minst två nya, säger Thomas.
Andra viktiga åtgärder i skogsskötseln är att markbereda innan planteringen och att röja och gallra i tid. SCA gödslar också vissa områden och planterar snabbväxande contortatall på en mindre del av markinnehavet.
Tillväxten är större än avverkningen och på så sätt binder skogarna hela tiden mer kol. Varje år binder SCAs skogar nästan sex miljoner ton koldioxid – netto. Det är ungefär lika mycket som alla utsläpp från arbetsmaskiner i Sverige under ett år.
Olja och kol kan fasas ut
Men skogsnäringens klimatnytta utgörs inte enbart av den koldioxid som växande skog binder, utan även av den minskning av fossila utsläpp som uppstår när skogens produkter ersätter produkter av fossila material. Papper kan till exempel ersätta plast och trä kan ersätta stål och betong, så att användning av olja och kol kan fasas ut.
– Det är viktigt att våra skogar växer bra, för på så sätt kan vi skapa en så stor klimatnytta som möjligt. En högre tillväxt innebär att vi får tillgång till mer hållbar råvara som kan ersätta fler fossila produkter, säger Thomas.
En annan viktig klimatfördel med träprodukter är att de fungerar som lager för koldioxid. Den koldioxid som har bundits in i trädets biomassa fortsätter att lagras under produkternas hela livslängd. Långlivade produkter, som till exempel sågade trävaror som används i hus, kan lagra kol i flera sekler. Hela 90 procent av SCAs trävaror blir långlivade produkter, vilket innebär att lagringen blir en viktig faktor för klimatnyttan.
Klimatnytta på flera sätt
FNs klimatkonvention slår fast att det finns två inriktningar för att rädda klimatet: att öka inlagringen av kol och att minska de fossila utsläppen. Plantorna från SCAs plantskolor bidrar alltså till båda.
– De ökar inlagringen genom att binda kol när de växer – kol som de sedan fortsätter att lagra när träden avverkas och blir till produkter. Och de bidrar till att minska fossila utsläpp, genom att de blir till hållbar råvara så att de fossila materialen kan fasas ut, avslutar Thomas.
Att minska betesskadorna på nyplanterad skog kan göra stor nytta för både klimatet och svensk ekonomi. I dagsläget orsakar överbetet från klövvilt, exempelvis älg, ett bortfall i koldioxidupptag motsvarande nästan en fjärdedel av Sveriges samlade utsläpp och minskar skogens förädlingsvärde med 11,9 miljarder kronor.
Genom en kombination av välskötta skogar och förädlade plantor av god kvalitet, får Sverige mer skog för varje år som går. Plantskolorna har länge varit en viktig del för skogsnäringens utveckling, och blir i takt med klimatförändringarna än viktigare. Laboratorieingenjör Jeanette Hammarström på SCA Norrplant, svarar här på frågor kopplat till SCAs förädlingsverksamheter.