Klimatrapport: Skogen i norra Sverige

Klimatrapporten “Norrland, skogen och klimatet,” har tagits fram för att belysa den norrländska skogens och skogsnäringens betydelse i den pågående klimatomställningen. Här gör skogsnäringen i de fyra nordligaste länen en stor insats för klimatet. Sammantaget bedöms skog och skogsindustri i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland skapa en positiv klimateffekt på cirka 43 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år.

Klimatomställningen är en stor utmaning för samhället. Skogen tillhandahåller en stor del av lösningen – genom aktivt skogsbruk och förnybara träbaserade produkter.

Rapporten beskriver hur skogen och skogsnäringen levererar klimatnytta i norra Sverige (de fyra nordligaste länen – Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland).

Den positiva klimateffekt som skogen och skogsindustrin genererar i dessa fyra län är över 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det är lika mycket som hela Sveriges klimatutsläpp från alla andra sektorer, inklusive transporter, industri, mm. Per invånare blir den positiva klimatnyttan 48 ton per år, vilket kan jämföras med att EU orsakar klimatutsläpp motsvarande 7 ton per invånare och år.

Största delen av klimatnyttan i norra Sverige sker genom nettoinlagring i skogen. Avverkningen på 30 miljoner kubikmeter virke per år är betydligt lägre än
tillväxten i skogen.

Varje avverkad kubikmeter virke ger en potentiell klimatnytta i konsumtionsledet motsvarande omkring ett halvt ton koldioxidekvivalenter. Detta är delvis en effekt
av att produkterna lagrar in kol, men framför allt att produkterna håller undan fossila utsläpp från alternativa material som plast, cement, stål och glas.

Skogens bidrag till klimatomställningen kan bli ännu större. Det kräver ett fokus på fortsatt aktivt brukande av skogen så att ökad tillväxt och virkesförsörjning kan säkras. Det kräver också fortsatta investeringar i skogsindustri, effektiva värdekedjor och innovativa produktlösningar som kan ersätta fler fossilbaserade alternativ. Samtidigt behöver konsumtionen av material och energi sannolikt minska på totalen för att klimatmålen ska nås. Det betyder att skogsbaserade produkter får en allt större roll i framtidens klimatsmarta samälle.

Rapportförfattare: Dr. Peter Holmgren

Klimatnyttan i Norrbottens län

Skogens kolinlagring står för den största delen av klimatnyttan i Norrbotten – över tio miljoner ton koldioxid lagras in varje år i träd och mark. Den höga siffran beror på att
avverkningen är betydligt lägre än tillväxten. Det beror i sin tur dels på att stora delar av skogen inte brukas aktivt, samtidigt som skogsbränder numera är mycket ovanliga.

Produkterna från skogsindustrin håller varje år undan mer än fyra miljoner ton utsläpp från alternativa fossilbaserade produkter, samtidigt som nästan en halv miljon ton koldioxidekvivalenter lagras in i produkterna.

Totalt är klimatnyttan som genereras av Norrbottens skogar över femton miljoner ton CO2e på ett år, eller 60 ton per invånare. Av detta står SCA för två och en halv miljoner ton.

Klimatnyttan i Västerbottens län

Skogens kolinlagring står för den största delen av klimatnyttan i Västerbotten – nästan nio miljoner ton koldioxid lagras in varje år i träd och mark. Den höga siffran beror på att avverkningen är betydligt lägre än tillväxten. Det beror i sin tur dels på att stora delar av skogen inte brukas aktivt samtidigt som skogsbränder numera är mycket ovanliga.

Produkterna från skogsindustrin håller varje år undan nästan fyra miljoner ton utsläpp från alternativa fossilbaserade produkter, samtidigt som en halv miljon ton koldioxidekvivalenter lagras in i produkterna.

Totalt är klimatnyttan som genereras av Västerbottens skogar tolv miljoner ton CO2e på ett år, eller 45 ton per invånare. Av detta står SCA för tre miljoner ton.

Klimatnyttan i Jämtlands län

Skogens kolinlagring står för den största delen av klimatnyttan i Jämtland – sju miljoner ton koldioxid lagras in varje år i träd och mark. Den höga siffran beror på att avverkningen är betydligt lägre än tillväxten. Det beror i sin tur dels på att stora delar av skogen inte brukas aktivt samtidigt som skogsbränder numera är mycket ovanliga.

Produkterna från skogsindustrin håller varje år undan mer än en miljon ton utsläpp från alternativa fossilbaserade produkter, samtidigt som 0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter lagras in i produkterna.

Totalt är klimatnyttan som genereras av Jämtlands skogar åtta miljoner ton CO2e på ett år, eller 61 ton per invånare. Av detta står SCA för två och en halv miljoner ton.

Klimatnyttan i Västernorrlands län

Skogens kolinlagring står för en stor del av klimatnyttan i Västernorrland – 2,5 miljoner ton koldioxid lagras in varje år i träd och mark. Den höga siffran beror på att avverkningen är betydligt lägre än tillväxten.

Den största delen av klimatnyttan är från skogsindustrins produkter som varje år håller undan mer än fem miljoner ton utsläpp från alternativa fossil-baserade produkter, samtidigt som 0,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter lagras in i produkterna. Detta är mer än i de nordligare länen och beror på koncentrationen av skogsindustrier i Västernorrland, samt tillförsel av råvara från andra län.

Totalt är klimatnyttan som genereras av Västernorrlands skogar nio miljoner ton CO2e på ett år, eller 37 ton per invånare. Av detta står SCA för över fem miljoner ton.