Intäktsmodell för vindparker utvecklade av SCA

Ersättningar till närboende och lokalsamhälle

En vindkraftpark förändrar landskapsbilden och innebär i den omedelbara närheten också en påverkan av ljud och skuggning. I dagsläget finns ingen rätt till ersättning för närboende, lokalsamhälle och kommuner vid en vindkraftsetablering. SCA verkar för att lagstiftning på detta område ska tas fram.

Tills dess att lagstiftning finns på plats har SCA tagit fram en modell för nya vindparker utvecklade av SCA. Vid förändringar i lagstiftningen som påverkar intäktsdelning eller bygdepeng kan SCAs modell, som beskrivs nedan, komma att förändras.

Intäktsdelning med närboende

För SCAs projekt kommer modellen i utredningen ”Värdet av vinden” (SOU 2023:18, avsnitt 2.1) att användas som utgångspunkt för intäktsdelning till de som bor närmast nya vindparker. Närboende ska varje år under verkets livstid få rätt till en andel av verkets intäkt. Storleken på andelen ska bero på hur långt ifrån verket byggnaden ligger.

Modellen i korthet innebär:
En bostadsbyggnad som ligger på upp till 1 000 meters avstånd från ett vindkraftverk ska berättiga till en årlig ersättning motsvarande 2,5 promille (0,25%) av verkets intäkt. Om avståndet är större än 1000 m, ska beloppet justeras ned linjärt så att det blir noll på ett avstånd om tio gånger verkets totalhöjd. Avstånden ska mätas mellan mittpunkten på vindkraftverkets torn och byggnadens mittpunkt, se illustration nedan. Med intäkt menas den faktiska intäkten av elförsäljningen på spotmarknaden (sk. day-ahead).  

Intäktsdelning ska utgå för maximalt två verk per bostadsbyggnad. Beloppet ska som lägst vara   1 000 kronor per år. Den sammanlagda intäktsdelningen ska högst kunna bli 2 procent av marknadsvärdet av parkens elproduktion.

En byggnad ska ge ersättning om den vid den senaste taxeringen är indelad som småhus (även fritidshus), ägarlägenhet eller hyreshus. Byggnader som uppförts innan vindparken vunnit laga tillstånd är berättigade till ersättning. Det är tillståndshavaren för vindkraftsparken som ska vara betalningsskyldig för intäktsdelningen, och den som enligt fastighetsregistret ägde byggnaden vid årets ingång som ska erhålla den. Intäkten är skattepliktig. 

Administrationen av intäktsdelningen utförs normalt av ett externt bolag anlitad av SCAs vindkraftsbolag. Om SCA skulle sälja vindkraftsbolaget följer skyldigheten att betala ut och administrera intäktsdelningen med bolaget och ytterst till den nya ägaren av parken. 

Exempel:
Hus X1 ligger 1,2 resp. 1,5 km från två 250m höga verk om 6 MW och 3500 fullasttimmar. Baserat på ett elpris på 40 öre/kWh skulle en uppskattad intäktsdelning vara ca 24 000 kr/år.

Hus Y1 ligger 1,2 resp. 1,5 km från två 290m höga verk om 8 MW och 3500 fullasttimmar. Baserat på ett elpris på 40 öre/kWh skulle en uppskattad intäktsdelning vara ca 32 000 kr/år.
 

Bygdepeng till lokalsamhället

I SCAs vindprojekt avsätts också 0,5% av parkens intäkter som bygdepeng till lokalsamhället. Med intäkt menas den faktiska intäkten av vindparkens elförsäljning. 

Medlen ska användas för att bidra till livskraftiga lokalsamhällen och gynna utvecklingen av bygden omkring vindparken. Bygdepengen är ett åtagande som gäller under hela vindparkens produktiva livslängd (vanligen ca 35-40 år).

Medlen ska främja utvecklingen av natur och kultur, fritidsverksamhet, besöksnäring eller infrastruktur. Medlen kan inte delas ut till ett ändamål som faller inom det som normalt är kommunens åtagande.

Föreningar, byalag och skolor och andra lokalt förankrade juridiska personer kan ansöka om bygdepeng. Projekt med högst nytta för bygden ska prioriteras. I fördelningen av medlen ska avståndet till vindparken beaktas. Byar/områden som ligger i parkens närhet ska ges företräde i fördelning av medel. Ansökningar från angränsande områden kan också prövas, men kraven på allmännytta blir högre för dessa projekt eller investeringar. 

Nivån och kriterierna för att bli tilldelad bygdepeng från SCAs vindprojekt är samma oavsett i vilken form pengen förvaltas. Förvaltningen av bygdepengen kan göras på flera sätt, där SCA i första hand strävar efter att sluta ett avtal med aktuell kommun för förvaltning. 

Exempel:
Baserat på en vindpark på 20 turbiner om 6 GW, 3500 fullasttimmar och ett elpris om 40 öre/kWh ger en vindpark en bygdepeng om ca 600 000 kr/år som kan användas för att främja utvecklingen av bygden omkring vindparken. 

Baserat på en vindpark på 20 turbiner om 8 GW, 3500 fullasttimmar och ett elpris om 40 öre/kWh ger en vindpark en bygdepeng om ca 840 000 kr/år som kan användas för att främja utvecklingen av bygden omkring vindparken. 

Stort behov av ny produktionskapacitet av förnybar elektricitet

SCA strävar efter att säkerställa att vindkraftsutvecklingen sker på ett sätt som gynnar både närboende och lokalsamhällen. Vindkraft är en viktig förnybar energikälla som bidrar till att minska koldioxidutsläppen och bekämpa klimatförändringarna. För att balansera den lokala påverkan som ljud och förändrad landskapsbild innebär, har SCA infört den ovan beskrivna modellen för intäktsdelning och bygdepeng.

Dessa åtgärder visar SCAs engagemang för hållbar utveckling och vår vilja att skapa långsiktigt positiva effekter för klimatet, miljön och lokalsamhällen. Genom att kombinera ekonomiska incitament med hållbar energiproduktion, bidrar SCA till en grönare framtid och starkare lokala ekonomier.

Fler räkneexempel på intäktsdelning med närboende

Hur stor andel av verkets intäkt som en fastighet har rätt till beror på avståndet från verket och beräknas med denna formel:

Exempel 1 

Antaganden: Parken har 6 GW turbiner på 250 m med 3500 fullasttimmar. Det ger en produktion på 21 GWh per turbin och år. Elpriset som ett månadssnitt antas vara 40 öre/kWh. Intäkten viktas med 0,75 för att vindkraftens produktion samvarierar negativt med spotpriset vilket ger ett elpris på 30 öre/kWh. Summerat blir en uppskattad intäkt då ca 6,3 miljoner kronor per år och verk. 2,5 promille av intäkten från ett verk motsvarar i detta exempel 15 750 kr.

Hus X1 ligger 1,2 resp. 1,5 km från två verk enligt antagandena ovan: 

Hus X1 får då för det ena verket på 1,2 km: 1 – (1200-1000) / (2500 – 1000) = 0,867, dvs. 86,7% av 2,5 promille, i detta exempel 13 650 kr/år.

För det andra verket ger motsvarande beräkning 66,7% av 2,5 promille, dvs. en intäkt på 10 500 kr/år.

Totalt får hus X en intäkt på ca 24 000 kr/år

Hus X2 ligger 2 km från två verk enligt antagandena ovan:

Hus X2 får då för respektive verk: 1 – (2000-1000) / (2500 – 1000) = 0,333, dvs. 33,3% av 2,5 promille, i detta exempel 5 250 kr/år.

Totalt får hus X2 en intäkt på ca 10 500 kr/år

Exempel 2

Antaganden: Parken har 8 GW turbiner på 290 m med 3500 fullasttimmar. Det ger en produktion på 28 GWh per turbin och år. Elpriset som ett månadssnitt antas vara 40 öre/kWh. Intäkten viktas med 0,75 för att vindkraftens produktion samvarierar negativt med spotpriset vilket ger ett elpris på 30 öre/kWh. Summerat blir en uppskattad intäkt då ca 8,4 miljoner kronor per år och verk. 2,5 promille av intäkten från ett verk motsvarar i detta exempel 21 000 kr.

Hus Y1 ligger 1,2 resp. 1,5 km från två verk enligt antagandena ovan: 

Hus Y1 får då för det ena verket på 1,2 km: 1 – (1200-1000) / (2900 – 1000) = 0,895, dvs. 89,5% av 2,5 promille, i detta exempel 18 800 kr/år.

För det andra verket ger motsvarande beräkning 73,7% av 2,5 promille, dvs. en intäkt på 15 500 kr/år.

Totalt får hus Y1 en intäkt på ca 34 300 kr/år

Hus Y2 ligger 2 km från två verk enligt antagandena ovan:

Hus Y2 får då för respektive verk: 1 – (2000-1000) / (2900 – 1000) = 0,474, dvs. 47,4% av 2,5 promille, i detta exempel 10 000 kr/år.

Totalt får hus Y2 en intäkt på ca 20 000 kr/år