Hyggesfria metoder – komplement till trakthyggesbruk
SCA ser hyggesfritt, eller alternativa skötselmetoder, som ett komplement till dagens trakthyggesbruk. Metoderna kan vara bra när man till exempel vill utveckla den biologiska mångfalden eller forma vackra skogar som är trevliga att vistas i.
Trakthyggesbruk är den vanligaste metoden i svenskt skogsbruk och innebär att de allra flesta träden avverkas vid ett och samma tillfälle, med större kala ytor som följd, och där man kort efter planterar eller sår ny skog. Hyggesfritt är alternativa metoder för att bruka och sköta sin skog, utan att marken blir kal. I stället strävar man efter att alltid ha stående träd i beståndet.
– Med hyggesfria metoder bevaras skogskänslan och i många fall får man en vacker, ljus och gles skog, säger Anna Cabrajic, skogsekolog vid SCA. Hyggesfria metoder har funnits länge, till exempel praktiserade man blädning redan i slutet av 1800-talet. Men ofta användes metoderna på fel sätt, vilket resulterade i många glesa restskogar utan äldre träd. Som en konsekvens av det kom trakthyggesbruket att ta över.
Kombinera flera mål
SCA ser hyggesfria metoder som ett sätt att kombinera flera mål, och ett bra komplement till trakthyggesbruket. Vi har använt oss av alternativa metoder i 20 års tid, men vi kommer att öka omfattningen av dessa framöver. Vi upplåter även flera markområden för hyggesfria fältförsök som både SLU och Skogsstyrelsen bedriver. Vissa försök anlades redan på 1970- och 80-talet, medan andra startades under 2000-talet
Hyggesfria metoder är främst ett sätt att bruka skogen när fokus ligger på andra mål än virkesproduktion och lönsamhet.
– Man kanske vill gynna naturvärden, exempelvis arter som är beroende av fukt och skugga, eller gynna lövträd, som är en bristvara i dagens skogar. Hyggesfria metoder kan också vara bra när man vill bevara kulturvärden, i form av exempelvis en fäbodmiljö, eller när det finns sociala värden att ta hänsyn till, säger Anna.
Lägre tillväxt
Även om man får ut en hel del virke med hyggesfria metoder får man räkna med att den avverkade virkesvolymen minskar. Dessutom blir drivningskostnaderna högre. Å andra sidan får man ett jämnare uttag av virke och jämnare inkomster över tid, eftersom man i vissa fall kan komma tillbaka till beståndet snabbare och göra ytterligare uttag.
– När det gäller föryngring bör man tänka på att de flesta hyggesfria metoderna baseras på självföryngring. Det innebär att föryngringen blir mer osäker och tillväxten generellt blir lägre jämfört med trakthyggesbruk, säger Anna.
Flera vetenskapliga studier visar tydligt att om hela Sveriges skogsbruk skulle ställas om till hyggesfritt skulle det leda till ca 20-30 procents lägre tillväxt på landskapsnivå. För enskilda bestånd som sköts med någon form av hyggesfritt är variationen mycket större. Lägre tillväxt innebär också att skogens upptag av koldioxid skulle minska eftersom växande ungskog binder mer koldioxid. Så när man diskuterar hyggesfria metoder behöver man även ta med frågor om skogens bidrag till klimatomställningen i resonemanget.
Passar inte alla skogar
I diskussionen om hyggesfritt måste man också komma ihåg att hyggesfria metoder passar bättre i vissa skogar medan de inte passar alls i andra skogar.
– Mycket skog växer i kärva klimatlägen där det kan vara svårare att få hyggesfritt att fungera, eller så får man vara beredd på att det tar betydligt längre tid att få upp ny skog efteråt, säger Anna. Men det finns också skogstyper där hyggesfria metoder passar väldigt bra och gör stor nytta för den biologiska mångfalden, som till exempel sandtallskogar och gransumpskogar. Det finns också risker med hyggesfritt, som exempelvis ökad risk för vindfällning, rotröta och granbarkborre.
Lämna skogen orörd?
I diskussionerna om att bruka eller bevara skogen och vilka metoder som är bäst finns det så klart många olika åsikter. Men faktum är att vi inte kan lämna skogen helt orörd, för då skulle det på sikt bara finnas granskogar. Våra nordliga boreala skogar behöver skötas aktivt för att vi ska få upp lövträd och tall – de är så kallade pionjärträd och behöver både sol och värme för att trivas.
Pionjärträd är anpassade för att föryngras efter brand då det blir både soligt och ljust samtidigt som jorden blottläggs. Men eftersom man i dag bekämpar bränder effektivt så begränsas möjligheterna att få en naturlig föryngring av lövträd och tall. För att kompensera för det behövs ofta att man skapar luckor och markbereder för att få en bra föryngring. Risken är annars att det bara kommer upp gran, som är en art som trivs i skugga.
Hyggesfria metoder
SCA utgår från tre principmetoder: Lövskogshuggning, blädning och luckhuggning. Skogsstyrelsen klassar inte alltid lövskogshuggning som en hyggesfri metod, men det är ju en alternativ metod till trakthyggesbruket. De här tre principerna är en bra grund som man sedan kan kombinera och anpassa till sin skog.
Blädning
En blädningsskog bör helst vara fullskiktad, vilket betyder att det finns träd i alla storlekar – från plantor till gamla träd. Här avverkar man enbart de grövsta träden medan de yngre, klenare träden får växa på sig tills de har blivit tillräckligt grova.
Vid blädning är marken alltid trädbevuxen och skogen har ungefär samma utseende hela tiden, vilket gynnar djur och växter som inte tål så stora förändringar i sin livsmiljö. Vissa träd tillåts också att bli riktigt stora och gamla, vilket gynnar arter som är beroende av just äldre, grövre träd. Olika hänglavar brukar exempelvis trivas i blädningsskogen, då de kan sprida sig från de äldre träden till de yngre. Vid blädning bevaras skogskänslan. Du ser sällan från en stickväg till en annan.
Blädning passar bäst för trädslag som är anpassade till skugga och därför är det främst gran som kan blädas i norra Sverige. Beståndet måste också ha ett relativt högt virkesförråd för att blädningen ska bli funktionell och återväxten bli bra.
Virkesuttag: Virkesuttaget görs med jämna mellanrum, ungefär var 15-30 år. Det längre intervallet gäller om skogen växer långsamt och det kortare där skogen växer snabbare. Virkesuttaget brukar ligga på 25-30 procent av volymen vid varje uttag. Vid det första uttaget avverkar man permanenta stickvägar i beståndet. Vid nästa uttag återanvänder man stickvägarna och tar ut de grövsta träden vid sidan om.
Tidpunkt: När som helst på året, men det är viktigt att ta hänsyn till marken. Ett fuktigt område kan behöva sparas till vintern, för att undvika körskador.
Föryngring: Sker på naturlig väg eftersom det hela tiden finns träd av alla åldrar som växer in i beståndet. Därmed behöver man inte lägga några pengar på markberedning och plantering.
Luckhuggning
Luckhuggning innebär att man tar upp små luckor i skogsbeståndet, med målet att få upp föryngring i luckorna. Metoden passar främst för tall- och lövskog, men kan även fungera i blandskogar med gran.
Luckhuggning innebär att man tar upp små luckor i skogsbeståndet, med målet att få upp föryngring i luckorna. Metoden passar främst för tall- och lövskog, men kan även fungera i blandskogar med gran. Luckorna kan göras antingen som rutor eller som cirklar. Varje lucka får enligt Skogsstyrelsens definition vara högst 0,25 hektar stor, men ofta görs de mindre.
Hur stora luckor man gör beror på hur skogen ser ut och hur mycket ljus man vill ha in på marken. Med luckor blir skogen inte lika utsatt för vinden som vid en föryngringsavverkning och de kvarvarande träden skyddar varandra. En luckhuggning bevarar också skogskänslan och ger en ”gläntkänsla”, eftersom det bara blir små kala ytor mellan skogspartierna. Det blir mer ljus och man får en trevlig skog att vistas i.
Virkesuttag: Ja, man kan ta ut max 50 procent av virkesvolymen. I takt med att det kommer föryngring i luckorna så kan den stående skogen avverkas. Antingen helt eller genom att luckorna successivt förstoras för att få ett mer olikåldrigt bestånd.
Tidpunkt: När som helst, men det är viktigt att ta hänsyn till markförhållandena. Fuktig mark bör till exempel avverkas på vintern, för att undvika körskador.
Föryngring: Föryngringen görs i luckorna, antingen på naturlig väg eller via plantering eller sådd. Ofta krävs det någon form av markberedning för att skapa en gynnsam miljö för återväxten. Här spelar storleken på luckan en viktig roll, för ju större luckor desto större möjlighet att få föryngring av ljuskrävande träslag som tall och lövträd.
Lövskogshuggning och skärmställning
Vid en lövskogshuggning sparas lövträden och gärna tallar, medan de flesta granar avverkas. Det gynnar naturvärden och arter som är kopplade till lövträd. SCA använder även ofta skärmställning för att bevara lövträd. Skogsstyrelsen klassar inte alltid lövskogshuggning som en hyggesfri metod, men det är definitivt en alternativ metod till trakthyggesbruket. Skärmställning anses normalt inte heller som en hyggesfri metod, men i vissa fall kan den räknas som det. Skogsstyrelsen använder begreppet överhållen skärm.
Lövskogshuggning
Vid en lövskogshuggning sparas lövträden och gärna tallar, medan de flesta granar avverkas. Det gynnar naturvärden och arter som är kopplade till lövträd, som till exempel många fåglar och insekter. Det här är den mest populära metoden, som ofta används nära bebyggelse. Man får en ljus, öppen och fin rekreationsskog som är trevlig att vistas i.
Virkesuttag: Ja, du får främst ut granvirke, men i vissa fall även en del tall.
Tidpunkt: Höst eller vinter, eftersom man inte vill störa fågellivet under vår- och sommarmånaderna.
Föryngring: Beror på. Om du avverkar så pass mycket att du hamnar på nivån då lagen kräver återbeskogning, så måste du se till att få upp ny skog. För att få en lyckad naturlig föryngring av löv krävs oftast någon form av markberedning för att plantorna ska växa bra. De sparade lövträ
Skärmställningar
Skärmställning innebär att ett bestånd glesas ut till en skärm av stora träd, och under skärmen får nya träd växa upp, antingen naturligt eller genom plantering. Den här metoden passar bäst för trädslag som behöver mycket ljus för att kunna föryngra sig och därför används skärmställningar främst i löv- och tallskogar. Träden i en hyggesfri skärmställning står tätare än i en vanlig fröträdsställning för att ge en skogskänsla. Skärmen sparas också längre men när det nya beståndet har vuxit upp kan man successivt avveckla skärmen, och då lämnar man ett antal naturvårdsträd som får leva vidare och på sikt dö i beståndet. Det är viktigt att tänka på att en skärmställning behöver vara tillräckligt gles, och därmed ljus, för att få upp en lyckad föryngring av dessa trädslag.
Hur tät trädskärmen ska vara avgörs av beståndets föryngringsförmåga. En skog med skärmställning kan gynna tillgången på bär, ger god sikt och är trevlig att röra sig i, eftersom skogen upplevs som gles och ljus. En skärmställning kan även fungera för gran, men blir betydligt mer vindkänslig. I låga partier i terrängen som gransumpskogar kan det fungera bra.
Naturhänsyn vid hyggesfria metoder
Även vid hyggesfria metoder måste man ta hänsyn, eftersom själva metoden inte är tillräcklig i sig. Även om man lämnar kvar en stor del av träden vid hyggesfritt så räcker det oftast inte för att uppfylla de krav som finns kring naturhänsyn. Hyggesfria metoder innebär ofta att man avverkar de grövsta träden, men vissa av dem bör sparas för att låta några träd bli riktigt gamla och dö en naturlig död. Det är viktigt för naturvärdena.
I en blädningsskog bör man till exempel lämna en del av de största träden för att låta dem åldras och så småningom dö. Torrträd och en del vindfällen bör också lämnas, så att det alltid finns ved i olika nedbrytningsstadier. När det gäller luckhuggning ska man även spara hänsynsträd i luckorna. Och oavsett metod är det alltid viktigt att till exempel lämna äldre träd och trädgrupper, liksom död ved och framtida naturvärdesträd.
Hyggesfritt - en del av SCAs skogsbruk
SCA jobbar med hyggesfria metoder sedan många år, som en del i arbetet med att bedriva ett ansvarsfullt skogsbruk. Läs mer om hur vi hanterar olika skogsområden, från skogar med riktigt höga naturvärden till skogar med mellanhöga värden och till sist den generella hänsyn som vi tillämpar vid alla avverkningar inom vårt trakthyggesbruk.
Här får du veta mer om hur SCA arbetar med alternativa avverkningsmetoder i tallskog, för att kunna ta större hänsyn och gynna naturvärden. I filmen visas exempel på hur alternativa metoder kan se ut efter utförande.
