- MEDIA
- DAGS ATT AVVERKA GRAN?
Dags att avverka gran?
- Artikel
- Skog
- För skogsägare
Skogsbruk är generellt en process där man har ganska gott om tid på sig för att göra olika åtgärder. Men det finns undantag – och föryngringsavverkning i granskog är ett av dem. – Äldre granskogar kan tappa mycket av sitt ekonomiska värde om man väntar för länge med avverkningen, och det kan gå riktigt snabbt. Röta, granbarkborre och vindfällen är några saker som kan ställa till det rejält, säger Martin Uddh, SCAs virkesköpare i Ljusdal med omnejd.
Varför är tidpunkten så viktig vid föryngringsavverkning i granskog?
– Det handlar främst om ekonomi och om att ta vara på markens produktionsförmåga på bästa sätt. Så om de aspekterna är viktiga för dig är det bra att hålla koll på när det är dags.
Trädens tillväxt avtar med tiden och till slut kommer man till en punkt där det är mer lönsamt att avverka och sedan satsa på att få upp en ny generation skog.
I äldre bestånd ökar dessutom risken för att skogen drabbas av olika skador så det innebär att värdet på virket kanske inte bara står och stampar, utan det kan till och med minska. När skogar blir tillräckligt gamla kan de också utveckla höga naturvärden, som kan innebära att beståndet inte bör avverkas. Den utvecklingen vill man kanske ha i områden där man satsar på naturvård, men inte i områden där man satsar på virkesproduktion.
Vid vilken ålder brukar ett granbestånd vara avverkningsmoget?
– Tidsspannet är stort och tidpunkten styrs främst av markens bonitet (markens produktionsförmåga), vilka åtgärder man har gjort i beståndet tidigare och av hur träden mår. Men generellt kan man säga att granbestånd brukar vara avverkningsmogna när de är mellan 70 och 100 år.
Hur vet jag då när det är läge att avverka?
– Om du har en uppdaterad skogsbruksplan så är det enkelt, för där står det vilka bestånd som är lämpliga att avverka inom den närmaste tioårsperioden. Men det finns också flera saker som du själv kan titta efter ute i skogen.
Du får bra koll på hur det står till med tillväxten genom att studera längden på granarnas toppskott. När skogen växer som bäst brukar toppskotten vara flera decimeter långa, men om de bara växer några centimeter per år så är det dags att satsa på nästa generation skog.
Du kan också skaffa en tillväxtborr och ta ut borrkärnor ur några träd så att du kan titta på årsringarna. Om årsringarna har blivit riktigt tunna så är det ekonomiskt sett bättre att föryngringsavverka och därefter få i gång en livskraftig ungskog.
Titta också efter skador och döda granar. Om träden har börjat självdö är det definitivt hög tid att avverka.
Vad kan jag titta efter för skador?
– Kolla efter borrmjöl från granbarkborrar. Om granar börjar må dåligt och själv dö angrips de lätt. Mjölet, som uppstår när granbarkborrarna gnager sig in i träden, lägger sig som ett beige eller brunt puder långt ner på stammen. Borrmjölet försvinner snabbt vid regn, så ge dig ut när det har varit uppehåll några dagar.
Att det runnit kåda längs stammen är också tecken på angrepp och på att träden inte mår bra. Titta även efter döda och döende träd. De brukar vara enkla att se eftersom de tappar både bark och barr.
Röta kan orsaka stora skador, men kan vara lurigt att upptäcka eftersom en del bestånd kan se riktigt fina ut även om de är drabbade. Kolla om det finns träd som har en ansvällning nertill på stammen, eftersom det kan vara tecken på att de är rötangripna. Men det bästa sättet att få svar är att skaffa en tillväxtborr och provborra i några stammar. Är borrkärnan brun och mer porös längst in så är det röta.
Röta innebär att virket inte kan säljas som sågtimmer. Dessutom försvagar det träden och ökar risken för att de ska knäckas av hårda vindar.
Hur snabbt påverkas skogens värde av skador?
– Om en del granar är svaga eller döende så är det stor risk att de angrips av granbarkborrar. Då kan granbarkborrarna bli så många att de även angriper friska träd och då blir även de träden svaga. På så sätt uppstår det en negativ spiral och ibland blir jag själv förvånad av hur mycket som kan hända från ett år till ett annat. En torr sommar kan också stressa träden och göra att skadorna ökar i snabbare takt.
Man kan alltså riskera att skogen minskar i värde om man väntar för länge med avverkningen, men vad händer rent ekonomiskt om jag i stället avverkar för tidigt?
– Om du avverkar för tidigt tappar du också tillväxt och värde eftersom skogen fortfarande växer bra. Om skogen får stå kvar ett tag till ger den mer värdefullt timmer.
Det är inte heller tillåtet enligt Skogsvårdslagen att avverka hur tidigt som helst. Men i praktiken brukar lagen sällan innebära någon begränsning, eftersom det är väldigt ovanligt att någon vill avverka tidigare än vad lagen medger.
Om jag funderar på om jag vill avverka eller inte – vad finns det för alternativ?
– Det finns många skäl till att vilja vänta med att avverka vissa bestånd, även om det är dags sett ur ett rent ekonomiskt perspektiv. Kanske har man varit där mycket som barn, skjutit sin första älg där eller tycker att det är ett härligt utflyktsmål. Eller så vill man kanske spara beståndet och satsa på att utveckla naturvärden.
Beslutet är självklart upp till var och en. Huvudsaken är att man har fått tillräckligt med information om hur skogen utvecklas och vad man har för olika alternativ. De svåraste besluten brukar handla om tidpunkten för avverkning i grandominerade bestånd, eftersom det som sagt innebär större ekonomiska risker att vänta med dem. Men ofta går det att hitta en kompromiss där man både säkrar värdet på skogen och behåller ett vackert skogsområde.
Finns det ett tillräckligt stort inslag av tall brukar man kunna plocka ut granen och skapa en fin talltimmerställning. På så sätt bevarar man skogskänslan hela tiden. Ett annat alternativ kan vara att använda sig av alternativa metoder och till exempel avverka i schackrutor eller korridorer, för att inte få någon större kal yta.
Vad har du för råd till skogsägare?
– Se inte en gammal granskog som ett bankkonto där du kan hämta ut pengarna när du behöver dem. En hel del av pengarna kan tyvärr ha försvunnit när du väl vill använda dem.
Text: Kerstin Olofsson
Foto: Michael Engman